75-åringar vill bli sedda och känna sig betydelsefulla
Att ha värdigheten kvar, uppleva sig sedd och känna sig betydelsefull. Det är, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin, de viktigaste faktorerna för ett gott åldrande om du frågar äldre svenskar.
En stadigt ökande genomsnittlig livslängd har gjort äldres hälsa och livskvalitet till en högprioriterad samhällsfråga. Men vad ett gott åldrande egentligen innebär har aldrig granskats vetenskapligt bland äldre personer i Sverige. Forskare vid Sahlgrenska akademin har nu ställt frågan till 20 hemmaboende äldre i åldern 75-90 år.
I djupintervjuerna framkommer att en av de viktigaste faktorerna för ett gott åldrande är att kunna bibehålla sin värdighet, genom att hålla oron för åldrandets baksidor på avstånd.
–Många äldre framhåller också vikten av att känna sig sedd och betydelsefull, och av att kunna utveckla egna strategier för att hantera de åldersrelaterade förändringar som obönhörligen kommer, säger forskaren Helena Hörder som lett studien.
Även omvärldens attityder mot äldre personer påverkar livskvaliteten.
–I ett samhälle som värderar självständighet högt är det extra viktigt att äldre personer fortfarande kan känna sig betydelsefulla. Samtidigt måste samhället uppmärksamma äldres oro inför hur den sista tiden i livet ska bli, säger Helena Hörder.
Helena Hörder och hennes kollegor har i en separat studie också jämfört 75-åringar i Göteborg med 75-åringar i Iran. Studien visar att 75-åringar som bor i Sverige har både en högre fysisk kapacitet och en högre aktivitetsnivå: över 85 procent av Sveriges 75-åringar ägnar sig åt någon form av fysisk aktivitet på fritiden, att jämföra med bara 10 procent i Iran.
Göteborgsforskarna visar dessutom att hela sextio procent av dagens 75-åringar i Sverige tar en daglig promenad på minst 30 minuter – en aktivitet som är kopplad till både fysisk, mental och social hälsa.
OM H70-UNDERSÖKNINGEN
H70-undersökningen i Göteborg startade 1971. Mer än 1000 70-åriga män och kvinnor födda 1901-02 undersöktes då av läkare och blev intervjuade om sina liv, bland annat för att kartlägga sjukdomar i äldre befolkningar, vilka riskfaktorer som finns, äldres funktionsförmåga och sociala nätverk. Deltagarna undersöktes igen vid 75 års ålder och sedan vid regelbundna tillfällen fram till 105 års ålder då den sista deltagaren gick bort. År 2000 startades en ny undersökning av 70-åringar födda 1930 som undersöktes med samma metoder, vilket gör det möjligt att både följa en viss generation genom livet och att jämföra olika generationer med varandra.
Artikeln Self-respect through ability to keep fear of frailty at a distance: Successful ageing from the perspective of community-dwelling older people publiceras i International Journal of Qualitative Studies in Health and Well-Being.
Artikeln Physical activity and physical functioning in Swedish and Iranian 75-year-olds – a comparison publiceras i Archives of Gerontology and Geriatrics
Artikeln Health-related quality of life in relation to walking habits and fitness: a population-based study of 75-year-olds publiceras i Quality of Life Research.
