Musmodell bekräftar hur typ 2 diabetes utvecklas
Lundaforskare har utvecklat en ny musmodell som ger svar på vad som de facto sker i kroppen när typ 2 diabetes utvecklas och hur kroppen svarar på läkemedelsbehandling. Långtidsstudier av den medelålders musmodellen kan bättre än tidigare studier bekräfta hur läkemedel för typ 2 diabetes fungerar i människor.
– De djurmodeller för typ 2 diabetes-studier som hittills funnits har inte varit optimala eftersom det varit unga möss. Vår idé var att skapa en modell som liknar en människas situation vid utveckling av typ 2 diabetes. Vi får i regel sjukdomen i medelåldern då vi börjar lägga på oss vikt och lever ett mer stillasittande, men samtidigt stressigare liv. Vår medelålders musmodell har gett oss möjlighet att på ett helt nytt sätt studera fysiologiska långtidseffekter av utveckling av och behandling för typ 2 diabetes, säger Bilal Omar, en av forskarna bakom studien.
Det forskarna gjort är att långtidsbehandla normala möss med fetrik kost från det att de är åtta månader d v s från medelåldern fram till deras livstid var slut vid två års ålder. Mössen blir överviktiga, får högt blodsocker och försämrad utsöndring av insulin precis som förväntat innan man debuterar med diabetes.
– Under hela denna period kunde vi studera hur utvecklingen mot typ 2 diabetes löpte med en livsstil som hos människor predisponerar för typ 2 diabetes, säger Bilal Omar.
I studien kunde forskarna bekräfta att fetrik kost skapar inflammation i de cellöar i bukspottkörteln, Langerhanska öarna, som bildar insulin. Forskare har sett inflammation i cellöarna hos människor med Typ 2 diabetes, men det är enlig Bilal Omar först nu med den här musmodellen som det verkligen kan bekräftas. Inflammation i dessa öar är en viktig riskfaktor för typ 2 diabetes.
– Det som var så intressant och spännande var att se att de möss som fick behandling med så kallade DPP-4-hämmare, en klass av läkemedel som används vid typ 2 diabetes, utvecklade ingen inflammation och de bevarade en bra insulinproduktion. De var fortsatt feta, men hade normalt blodsocker, friska i övrigt och levde längre, säger Bilal Omar.
Forskare har arbetat i decennier och på många fronter för att förstå diabetessjukdomarnas orsaker och förlopp. Modeller för olika sjukdomar är därför viktigt för att forskarna ska kunna utveckla nya och bättre läkemedel och en förutsättning för att ta fram bästa möjliga läkemedel är att förstå vad som sker rent fysiologiskt.
Enligt Bilal Omar är målet att designa läkemedel och behandlingar som, om de inte kan bota, i alla fall kan skapa flera år med bättre livskvalitet för den som drabbats.
– Ytterligare en aspekt på våra forskningsresultat är att det var en fetrik kost som gav inflammationen i cellöarna. Även om det är för tidigt att dra paralleller till människors kost skapar detta en tveksamhet till att rekommendera fetrik kost under längre tid, såsom ibland sker genom den så kallade LCHF-kosten, säger professor Bo Ahrén, som också är en av forskarna bakom studien.
