Bristande uppröjning i kroppen kan leda till reumatisk sjukdom

SLE är en autoimmun sjukdom, dvs. den attackerar det egna immunförsvaret. Hos den som insjuknar fungerar inte kroppens uppröjning som den ska och döda celler blir kvar i alltför stor mängd, något som tros ge upphov till sjukdomen.

Protein fastnar i nätstruktur
SLE kan leda till trötthet, hudutslag och artrit (ledbesvär), och vid mer aggressiv sjukdom till inflammationer i organ och njurbesvär.

– Jag hoppas att min forskning kan bidra till att det blir möjligt att tidigt pricka in vilka som riskerar att drabbas av de mest allvarliga formerna av SLE, berättar Jonatan Leffler.

I fokus för hans intresse finns bland annat s.k. NETs, ett slags nätstrukturer som består av DNA och protein. Näten utgör en del av immunförsvaret och hjälper kroppen att skydda sig mot infektioner. Men Jonatan Leffler har påvisat att näten även kan aktivera komplementsystemet, en del av immunförsvaret, med risk för ökad inflammation.

Han har kommit fram till att ett av kroppens vanligare proteiner, med beteckningen C1q, fastnar på nätstrukturerna och att det skulle kunna förklara aktiveringen av komplementsystemet i SLE.

Frisk diskussion
I normala fall bryter kroppen ner näten efter fullgjort uppdrag. Hos en del av SLE-patienterna blir dock näten kvar, och de kan då bidra till att förvärra sjukdomen.

– Hos SLE-patienter fastnar sedan antikroppar på nätstrukturerna som bildar klumpar som kan fastna i vävnader och blodkärl. Det kan vara en förklaring till att ungefär hälften av SLE-patienterna får problem med njurarna, berättar Jonatan Leffler.

Förutom teorin att uppröjningen av döda celler och NETs är av stor betydelse för uppkomsten av SLE — finns det några konkurrerande forskningsspår kring hur SLE uppstår?

– Det är väldigt komplicerade processer med flera komponenter inblandade och även om detta är en grundhypotes så diskuteras det rätt friskt om vilka av dessa processer som är viktigast. Antagligen kan det uppstå avvikelser på flera olika ställen och detta skulle kunna förklara varför SLE kan ge lite olika symptom.

Text och foto: Björn Martinsson
Nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 7 maj 2013. Artikeln är publicerad på tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.

KONTAKT
info@vetenskaphalsa.se.