Kontrollprogram i sikte mot virusen BRSV och BCoV hos kor
Två virussjukdomar (BRSV och BCoV) som är vanliga bland mjölkkor skulle kunna bekämpas genom ett systematiskt kontrollarbete. Det hävdar Mehdi Bidokhti i en avhandling från SLU. Slutsatserna bygger på analyser av förekomsten av antikroppar i mjölk i olika besättningar, och på DNA-analyser av virusstammar i olika delar av landet.
Bovint coronavirus (BCoV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) är två mycket smittsamma virus som orsakar sjukdom i andningsorganen hos nötkreatur över hela världen. Virusen banar också väg för bakteriella lunginflammationer som måste behandlas med antibiotika för att kor och kalvar inte ska bli svårt sjuka eller dö. BCoV är även en vanlig orsak till diarré hos nötkreatur i alla åldrar.
Mehdi Bidokhti har i sitt doktorsarbete undersökt förutsättningarna för att skapa en effektiv framtida kontroll av dessa sjukdomar i Sverige. En vanlig uppfattning har varit att det inte går att förhindra smittspridning mellan besättningar, och att det är bra med upprepade infektioner för att upprätthålla djurens immunitet. Samtidigt finns det mjölkkobesättningar som tack vare bra smittskyddsrutiner och en medveten hållning har hållit sig fria från BCV- och BRSV-infektioner i åratal.
I Mehdi Bidokhtis första studie undersökte han förekomsten av antikroppar mot BCoV och BRSV i 20 konventionella och 20 ekologiska mjölkkobesättningar i sydöstra Sverige. De ekologiska besättningarna hade färre infektioner än de konventionella, sannolikt beroende på färre djurinköp och mindre antal indirekta kontakter med andra besättningar. I två av de ekologiska besättningarna var samtliga kor negativa mot BRSV, vilket bekräftar att besättningar kan vara fria från detta virus under lång tid. Antikroppsstudierna tyder också på att en BRSV-smitta som får fäste i en besättning sprider sig snabbt till alla mottagliga djur.
För att få bättre kunskap om hur virusen sprids mellan besättningar, regioner och länder gjordes DNA-undersökningar av virus från smittade besättningar i olika delar av landet. De virusgenotyper som hittades visade sig vara ganska lika varandra, vilket tyder på att vi i Sverige har våra ”egna stammar” av BCoV och BRSV, som cirkulerat bland svenska nötkreatur under lång tid. Undantaget var en avvikande BRSV-genotyp i Skåne som var mycket lik en som tidigare påvisats i Danmark.
– Studierna visar att molekylärbiologiska DNA-analyser är ett mycket användbart verktyg för att undersöka olika smittvägar för både BCoV och BRSV, säger Mehdi Bidokhti.
Mehdi Bidokhti och hans kollegor är övertygade om att det går att bygga upp mjölkkobesättningar som är fria från både BRSV och BCV. Vad som behövs är ett kontrollprogram baserat på ett stärkt smittskydd och regelbundna undersökningar av besättningarnas BRSV- och BCoV-status, genom analys av samlingsprover av mjölk från förstakalvare och/eller tankmjölksprover.
– Detta skulle förbättra både djurhälsa och produktion, säger Mehdi Bidokhti. Dessutom skulle det ytterligare begränsa användningen av antibiotika i svenska nötkreatursbesättningar och därmed minska risker för uppkomst av resistenta bakterier som skulle kunna drabba både djur och människor.
Länk till avhandlingen: http://pub.epsilon.slu.se/10280/
Pressbilder (får användas fritt i samband med artiklar om detta pressmeddelande, fotograf ska anges)
