Få musiker tjänar tillräckligt på upphovsrättsersättning
Frågan om musikers upphovsrätt är ständigt aktuell och debatten blossar upp varje gång tekniken för distribution utvecklas. En avhandling visar att kompositörers totala inkomster, trots fildelning, har ökat väsentligt de senaste 15 åren. Avhandlingen klargör dessutom, med hjälp av tidigare ej tillgängliga källor, att ytterst få svenska kompositörer tjänar tillräckligt på upphovsrätten för att kunna försörja sig på den – och att kvinnliga kompositörer har betydligt lägre inkomster än manliga.
Bara 1 procent av medlemmarna i STIM kan försörja sig på upphovsrättslig ersättning. Det framgår av avhandlingen Nothing New under the Sun – Esseys on the Economic History of Intellectual Property Rights in Music, publicerad av Staffan Albinsson, forskare i ekonomisk historia på Handelshögskolan i Göteborg. Han har studerat siffror från STIM som inte varit tillgängliga för forskning tidigare. Under 2009 mottog 65 procent av STIM-medlemmarna mindre än 1 000 kronor i upphovsrättslig ersättning och 0,2 procent av medlemmarna fick 36 procent av ersättningen.
– Det råder en tydlig ”winner-takes-all-situation” som ger väldigt lite pengar till de flesta, men upphovsrätten uppfattas ändå som viktig av de flesta tonsättare och låtskrivare, säger Staffan Albinsson. Den klargör att det är den som har skapat ett verk som bestämmer över det och att andra inte får handskas med det hur som helst.
Växande inkomster från laglig nedladdning
Baserat på statistik från perioden 1980-2009 slår avhandlingen fast att musikbranschens tes i upphovsrättsdebatten – att den förlorat intäkter från skivförsäljning på grund av nedladdning – är korrekt. Men avhandlingen visar också att kompositörers totala inkomster har ökat väsentligt under samma period genom större inkomster från konserter och radio- och tv-sändningar. Sedan 2010 har också upphovsrättsersättning från nerladdad musik vuxit snabbt.
– 2011 ökade upphovsrättlig ersättning baserad på nerladdad musik med 70 procent jämfört med året innan, och nerladdningen ger nu mer inkomster än skivförsäljningen, säger Staffan Albinsson som tror att lösningar som Spotify har bidragit till att tona ner debatten.
– Konsumenten slipper vara olaglig och kan ändå åtnjuta väldigt mycket material, samtidigt som upphovsrättsinnehavarna får ersättning. Det lugnar diskussionen till dess att det kommer ny teknik igen, bedömer Staffan Albinsson som i sin avhandling bland annat beskriver tryckpressen, grammofonen, radion och kassettbandet som exempel på tidigare tekniksteg som satt fart på upphovsrättsdebatten.
Avhandlingen gör det tydligt att det råder stor skillnad mellan könen – kvinnliga kompositörer har avsevärt mindre inkomster än sina manliga kollegor.
– Skillnaden är skamligt stor, säger Staffan Albinsson som menar att den främst beror på att beställningsarvoden i mycket högre grad utgår till manliga kompositörer.
Dessutom går avhandlingen emot uppfattningen att man som kompositör måste bo i Stockholm för att lyckas.
– Det är en myt att det lönar sig för musiker att bo i en storstad, säger Staffan Albinsson.
Saknar kvalitetsbegreppet i debatten
Staffan Albinsson saknar diskussionen om musikens kvaliteter i debatten om pirater och upphovsrätten.
– Jag är övertygad om att olika former av upphovsrättslagar skapar musik av olika kvaliteter, säger han. Den mest nedladdade musiken är förmodligen också den som kostar mest att producera. Utan ersättning för kostnaderna blir det ingen musik att njuta av.
FAKTA
Avhandlingens titel: Nothing New under the Sun – Essays on the Economic History of Intellectual Property Rights in Music Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Avhandlingens abstract (sammanfattning på engelska) finns att ladda ner här: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32756
