Familjer med låg socioekonomisk status underrepresenterade i en av Europas största kartläggningar av barnfetma
Snart presenteras resultaten från en av Europas största kartläggningar av barnfetma, IDEFICS. Forskning från Nordic School of Public Health NHV avslöjar att vissa typer av familjer är underrepresenterade i kartläggningen. Denna kunskap kan bli värdefull vid tolkningen av data och bidra till effektiva insatser för ökad barnhälsa.
Över 16 000 familjer i åtta europeiska länder deltog under åren 2007-2008 i en vetenskaplig kartläggning av övervikt och fetma hos yngre barn. Förutom att öka kunskaperna om barns hälsa, var syftet att utveckla och utvärdera hälsofrämjande program från samhällets sida. För att underlätta tolkningen av resultaten från den svenska delen av studien har en forskargrupp, ledd av Susann Regber från Nordic School of Public Health NHV, undersökt hur långtgående slutsatser man kan dra baserat på det urval av familjer som deltog i kartläggningen.
– IDEFICS-studien är den största i sitt slag och rätt tolkade kommer forskningsresultaten kunna spela en betydande och positiv roll för barns hälsa i Europa. Vår analys visar att familjer där föräldrarna har invandrarbakgrund, låg utbildningsnivå, låg inkomst eller är ensamstående är underrepresenterade i den svenska delen av kartläggningen. Detta måste man förhålla sig till, både vid genomförandet av framtida kartläggningar och vid utformandet av hälsofrämjande åtgärder, förklarar Susann Regber.
Susann Regber och hennes kollegor har med hjälp av data från Statistiska Centralbyrån jämfört de drygt 1 800 deltagarna i den svenska delen av kartläggningen med en grupp individer som har motsvarande fördelning vad gäller ålder, kön och bostadsorter. Analysen visade på ovanstående socioekonomiska skillnader, medan ingen skillnad förelåg vad gäller andelen barn med högt BMI (Body Mass Index).
– I framtida kartläggningar bör man arbeta mer målinriktat för att inkludera de kategorier av familjer som var underrepresenterade i IDEFICS-studien. Lika viktigt är att de hälsofrämjande insatserna verkligen når ut till de familjer där problemen kanske är som störst. Det kan handla om att göra informationen mer lättförståelig och tillgänglig på flera språk, men även om att ta hjälp av fokusgrupper, lokala myndigheter och olika kulturbärare, säger Susann Regber.
Länk till artikel: Assessment of selection bias in a health survey of children and families — the IDEFICS Sweden-study.
