Människans rädslor – möjliga att ”störa” och påverka

Rädsla är centralt i människans evolution eftersom den motiverar oss att undvika hot och faror i vår omgivning. Men rädsla kan också vara dysfunktionellt, ta över och påverka livet på ett negativt sätt.

Hotstimuli har visat sig ha en fördel vad gäller hjärnans informationsbearbetning, dessa stimuli fångar vår uppmärksamhet snabbare och lägger beslag på hjärnans resurser i högre grad. Det har föreslagits och antagits att rädsla kan utlösas automatiskt och att det är en ogenomtränglig respons oberoende och opåverkbar av andra kognitiva processer.

– Tanken med min forskning är istället att bearbetning av rädsla är beroende av all annan intern och extern bearbetning som hjärnan måste utföra samtidigt, säger Anna Bjärtå, doktorand.

För att undersöka hur interna och externa ”störningar” påverkar rädsloreaktioner har tre experimentella studier genomförts där spindel- och ormrädda försökspersoner har exponeras för bilder av sitt fruktade objekt. Syftet med studierna var att undersöka om uppmärksamhet till hot låter sig påverkas.

Resultatet från alla tre studier visar att rädslan är påverkbar och kan manipuleras med både externa och interna medel. Genom att manipulera förutsättningar i omgivningen eller i individers inställning kan rädsloresponsen förändras.

– Om en spindelrädd person ser en bild av en spindel på en helt tom vägg så kommer personens rädsla att få större fokus eftersom den har tillgång till en större del av hjärnans resurser, jämfört med om spindeln visas på en vägg som också innehåller andra bilder. Det betyder att bearbetningen av hotstimuli är beroende av annan bearbetning som sker samtidigt, vilket tyder på att rädsla inte uppstår som en isolerad och opåverkbar process, säger Anna Bjärtå.

Läs avhandlingen:
Avhandlingen FEAR – A process influenced by concurrent processing demand