Modernitet behöver inte stå mot tradition i människors religiösa liv
Sufism beskrivs ofta som islams mystik och förknippas gärna med medeltida persisk poesi och dansande dervischer. Religionsvetaren Simon Sorgenfrei utmanar föreställningar om sufism och islam, tradition och förändring, och pekar på en gränsöverskridande samtidighet i individers levda religion.
– Forskningen om sufism uppehöll sig länge vid medeltida texter, medan studiet av samtida grupper och individer är ett relativt nytt fält, säger Simon Sorgenfrei, Göteborgs universitet.
Mellan 2008 och 2010 bedrev Simon Sorgenfrei fältarbete i USA och i Turkiet bland medlemmar i sufi-gruppen the Mevlevi Order of America. Mevlevi-sufism har sina rötter i det Osmanska riket och i dagens Turkiet. I modern tid har ordern blivit allt mer känt i Europa och USA genom den dansritual som gett den namnet De dansande dervischerna. I avhandlingen undersöker Sorgenfrei hur de turkiska sufiska traditionerna förvaltats i den amerikanska nyandliga miljön, och hur medlemmar i the Mevlevi Order of America legitimerar hur de praktiserar sin tro i förhållande till kritiska röster.
– Mevlevi-sufier i Turkiet har ifrågasatt att män och kvinnor utför centrala riter tillsammans i the Mevlevi Order of America, och menat att detta är mot traditionen. Men genom att kreativt ta sig an gamla texter hittar mina informanter material som de menar stödjer deras verksamhet. Snarare än ett brott mot traditionen hävdar de att deras praktik är ett återupplivande av autentisk tradition, säger Simon Sorgenfrei.
Det finns få större studier av sufiordnar som grundats och utvecklats i Europa och USA. Som karaktäristiskt för vad som kallas västerländsk sufism pekar forskare ofta på sufism som en universell andlig lära, snarare än som ett uttryck för islam. Ett annat särdrag som lyfts fram är just hur kvinnor i västerländska sufiordnar getts mer framträdande roller. Ofta skiljer forskningen därför på traditionell respektive modern sufism, liksom på islamisk respektive universell sufism.
Avhandlingen visar hur modernitet och förändring inte behöver stå mot tradition. Kategorier som uppfattas som oförenliga kan istället samverka i människors liv och religiösa praktik. Det står också klart att en person som kallar sig judisk samtidigt kan beskriva sig som muslim, och kristen, och buddhist.
– I avhandlingen visar jag att sådana “antingen-eller”-föreställningar dåligt speglar individers levda religiösa liv, som snarare präglas av samtidighet. Jag menar därför att kategorier som ”traditionell” och ”modern”, ”kristen” eller ”muslim”, behöver nyanseras.
Även om avhandlingen primärt behandlar en liten grupp amerikanska sufier, kan de resultat Simon Sorgenfrei kommer fram till ha en större relevans.
– Dagligen möts vi av förenklade och ibland fördomsfulla bilder av vad det innebär att vara religiös enligt den ena eller andra traditionen. Genom att tydligare se till komplexiteten och kreativiteten i individers religiositet kan vi undvika vanliga stereotyper som kan leda till främlingsrädsla och motsättningar.
