Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

10 juni 2013

Utterns reproduktivitet återställd – men höga halter av nya ämnen oroar

Uttern är ett av många djur som drabbats hårt av miljögifter med minskad reproduktion och utbredning som följd. Nu visar forskning att utterns reproduktivitet har återställts, mycket tack vare att användningen av PCB förbjöds i mitten av 1970-talet. Uttern mår bättre än på länge, men höga halter av nya så kallade perflourerade ämnen hos uttern väcker oro.

Anna Roos, som är anställd vid enheten för miljöforskning och övervakning vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, lägger i morgon fram sin avhandling om uttern i Sverige med titeln ”The otter in Sweden – contaminants and health”, vid Uppsala universitet.

Avhandlingen fokuserar på uttern i Sverige och belyser dess hälsotillstånd. I ett av arbetena i avhandlingen beskrivs en koppling mellan höga halter av PCB i utter och pålagringar på individens skelett. I vissa fall kan detta ha medfört att uttrarna har haft svårare att röra sig, vilket kan ha påverkat utterns allmänna hälsotillstånd. I ett annat arbete jämförs situationen för havsörn, utter och gråsäl. Alla tre arter har drabbats av miljögifter men är nu på väg tillbaka. Reproduktionen har förbättrats markant med start runt 1990.
 
­- Det är med all sannorlikhet miljögifter som fick uttern att nästan försvinna helt från landet, och det var framför allt PCB som gjorde uttrarna sterila. PCB förbjöds i Sverige i mitten av 1970-talet men finns fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid, säger Anna Roos.

I avhandlingen studeras även tidsserie på nya ämnen som PFOS och andra perflourerade ämnen mellan 1968 och 2011. Det är ämnen som används i bland annat så kallade non-stick beläggningar på papper, och i till exempel brandskum. Här visar resultaten på dramatiska ökningar av dessa ämnen i utter.

­- Det är ett orosmoln som inte riktigt kan förklaras, eftersom dessa ämnen har minskat i användning efter år 2000. Men så kallade  hotspots kan förklara de oregelbundna och i flera fall mycket höga halterna i utter. Vissa uttrar har extremt höga halter PFOS och andra perflourerade ämnen i levern, säger Anna Roos.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera