Bra att anpassa program mot mobbning efter skolan
Många skolor väljer att köpa färdiga program som stöd i sitt arbete mot mobbning men forskning visar att skolorna inte följer programmen fullt ut. – Vi ser positivt på att detta, säger Erik Flygare, forskare vid Örebro universitet, som tillsammans med forskarna Björn Johansson och Peter Gill vid Högskolan i Gävle skrivit en artikel som publicerats i American Journal of Evaluation.
Många skolor väljer att köpa färdiga program som stöd i sitt arbete mot mobbning men forskning visar att skolorna inte följer programmen fullt ut utan istället anpassar dem efter lokala omständigheter.
– Vi ser positivt på att detta. Vi rekommenderar inte skolor att använda programmen i sin helhet, säger Erik Flygare, forskare vid Örebro universitet, som tillsammans med Örebroforskaren Björn Johansson och Peter Gill vid Högskolan i Gävle skrivit en artikel om utvärderingen som publicerats i American Journal of Evaluation.
I Sverige är lagstiftningen tydlig när det gäller mobbning och skolor är skyldiga att arbeta såväl förebyggande som att ingripa när någon kränks. Därför har de flesta skolor valt att köpa in något av de många olika program mot mobbning som finns på marknaden.
I utvärderingen, som gjordes på uppdrag av Skolverket, ingår Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis. Forskarna ville ta reda på om skolor med dessa program var effektiva och vilka erfarenheter lärare, elever och annan skolpersonal har av de utvalda programmen.
Hur insatser utvärderas
– 39 skolor med elever i årskurs 4-9 deltog i studien under tre år. Det visade sig ganska snabbt att trots att en skola sade sig följa ett visst program så såg verkligheten annorlunda ut. De blandade mellan flera olika, säger Erik Flygare.
– Våra resultat väckte många frågor kring hur man utvärderar insatser och vi delar med oss av våra erfarenheter i vår artikel. Om vi hade tagit med fler skolor och enbart gjort en statistisk utvärdering hade vi missat det faktum att många skolor som sade sig använda det ena eller det andra programmet faktiskt inte gör det fullt ut.
– Nu tog vi med färre skolor men tog oss tid för fältbesök, samtal och intervjuer, säger Erik Flygare.
Tillvägagångssättet med att använda såväl kvalitativa som kvantitativa metoder gjorde att forskarna upptäckte att skolorna dels använder olika program dels anpassar programmen efter lokala omständigheter. För att kunna utvärdera skolornas insatser undersökte forskarna olika programkomponenters effekter. Hur väl fungerar till exempel rastvaktsystem, relationsfrämjande insatser och utvärderingar?
Ha motsatt effekt
– Programmen innehåller komponenter som har visat sig vara verkningslösa eller till och med ha motsatt effekt. Det är bra att skolorna anpassar eller tar bort olika delar, säger Erik Flygare.
Dessutom undersökte forskarna enskilda individers utsatthet och de kunde se att det till största delen inte är samma personer som är utsatta under hela perioden.
– Det är lätt att tro att det är samma personer som blir mobbade. Ungefär 8 procent av eleverna utsattes för mobbning och 1,5 procent av dessa var mobbade under alla tre åren. Man kan fundera över om det är så att skolorna är mer framgångsrika med att åtgärda redan uppkomna problem än att arbeta förebyggande, säger Erik Flygare.
– Vår utvärdering visar att mobbning är ett komplext problem. De färdiga programmen kostar ibland mycket pengar och ger små effekter. Skolor kan uppnå samma resultat genom att följa skolverkets riktlinjer, säger Erik Flygare.