Publikens applåder resultat av smitta
Det är inte kvaliteten på föreställningen som styr mängden applåder den får, utan vår rädsla för att göra fel. Det säger resultaten av en studie gjord av forskare vid Institutet för Framtidsstudier. Beteendet är ett resultat av så kallad social smitta och resultaten kan användas för att studera och förutse en hel rad andra gruppbeteenden, bland annat upplopp och trender på Twitter.
I en studie som kombinerar experiment med matematisk analys har en grupp forskare kartlagt social smitta, alltså hur individens beteende påverkas av gruppdynamik, genom att studera applåder. Matematikern Richard Mann vid Institutet för Framtidsstudier och Uppsala universitet, och hans kollegor filmade 107 studenter vid Universitet i Leeds som i mindre grupper fick lyssna på olika presentationer och sedan applådera framträdandena.
Applåderna visade sig följa ett visst mönster. Individerna i publiken verkade inte fatta självständiga beslut om hur lång tid det var värt att klappa händerna, istället styrdes applåderna av grupptrycket. Principen är att ju fler som klappar, desto större är sannolikheten för att du själv skall börja klappa. Om 50 procent av publiken klappar händerna är det t.ex. 10 gånger mer sannolikt att övriga individer börjar klappa än om 5 procent klappar.
Hur lång tid applåderna varar beror sedan på gruppens förmåga att koordinera slutet. Först när någon i publiken har slutat klappa följer resten efter, och det ganska fort. Spridningen skedde helt audiellt, det var alltså viktigare att höra en annan person klappa eller sluta klappa än att se beteendet hos de som satt närmast.
Matematiska modeller har använts för att studera en mängd sociala fenomen, det är dock sällan man som i det här fallet utgår ifrån verkligheten när man skapar sin modell. Modellen kan därför vara användbar i många andra sammanhang.
– Den modell vi har utarbetat för att testa applåder skulle kunna utvecklas för att mäta och förutse helt andra beteenden. Man kan till exempel använda den för att studera spridningen av regimkritiska protester eller hur användningen av en viss hashtag sprids i Twitter-sfären, säger Richard Mann.
Studien presenteras i artikeln “The Dynamics of Audience Applause” av Richard P. Mann, Jolyon Faria, David J. T. Sumpter och Jens Krause. Den publicerades den 19 juni i Journal of the Royal Society Interface.
