Operationskön som försvann
Personalen på kirurgkliniken i Skövde har lyckats få bort sin kö – enbart genom att förändra sitt arbetssätt. Det visar en fallstudie av Anders Plantin som är kirurg på Skaraborgs sjukhus och doktorand vid Chalmers. Bakom förändringen ligger kunskap om logistik och produktionsplanering, som från början kommer från industrin.
Anders Plantin hade arbetat som läkare i 20 år när han inledde en ny bana som logistikforskare på Chalmers.
– Jag har engagerat mig inom det här området på grund av all frustration jag har känt under åren i sjukvården, säger han. Där finns ett extremt stort behov av bättre produktionsplanering. Vårdens största problem är inte medicinska, utan organisatoriska.
Kirurgkliniken i Skövde var en ganska typisk sjukhusklinik för några år sedan. Den hade en operationskö på 120 dagar i genomsnitt. Personalen jobbade hårt och hade en hög stressnivå, men de hade svårt att se vad man kunde göra åt det hela och planeringsprocesserna var dåligt utvecklade.
Jobbar smartare, inte hårdare
Våren 2010 startade ett förbättringsprojekt på kliniken. Anders Plantin fick rollen som projektledare, samtidigt som han påbörjade en studie av förändringen, i rollen som forskare.
När studien var klar två år senare kunde han konstatera att projektet hade fått väldigt positiva konkreta resultat. Kliniken har inte fått ökade resurser under perioden, men operationskön är numera nere på 30 dagar i genomsnitt. Det är precis lagom för att kunna matcha operationstiderna med rätt patienter. Personalen upplever inte att arbetsbördan har ökat, utan att den har jämnats ut så att det blir färre dagar med överbelastning.
– Detta handlar inte om att folk ska springa ännu fortare, säger Anders Plantin. Och projektet kom inte till på grund av besparingskrav, utan ett beslut om att utbilda medarbetarna i förbättringsarbete. Förändringen har drivits fram av medarbetarna eget engagemang. Det tror jag är nödvändigt om man ska få till en förändring som är hållbar i längden.
Förbättringsprojektet har bestått av många olika processer och åtgärder (se faktaruta). Ett konkret exempel är att man nu har ett jämnare antal kirurger i tjänst på operationsavdelningen. Tidigare varierade antalet kirurger mellan 2 och 8, medan antalet övrig personal och operationssalar var mer konstant. Antalet läkare var ofta den begränsande faktorn.
Kunskap från industrin till sjukvården
Anders Plantin är doktorand vid forskningscentrumet Centre for Healthcare Improvement (CHI) på Chalmers, där man arbetar just med sjukvårdens organisatoriska problem. Kunskap om till exempel produktionsplanering har utvecklats inom tillverkningsindustrin under mer än 50 år. Forskarna på CHI arbetar med att anpassa den kunskapen och överföra den till sjukvårdens verklighet – något som kommer att behövas allt mer under kommande år när sjukvårdens utmaningar blir än större, bland annat på grund av vår åldrande befolkning.
CHI:s föreståndare Andreas Hellström menar att det finns enorma möjligheter för svensk sjukvård att förbättras på ett liknande sätt som kirurgkliniken i Skövde.
– Flera studier visar att 20 till 30 procent av sjukvårdens kostnader beror på brister i effektivitet, säger han. De kostnaderna är det första man måste försöka få bort, snarare än ta till generella nedskärningar. Mycket kan vinnas bara genom att satsa på modern kunskap om kvalitetsarbete, logistik och organisering.
