Musikens melodi styr körsångares hjärtfrekvens

I forskningsprojektet Kroppens Partitur studerar forskare vid Sahlgrenska akademin hur musik biologiskt påverkar vår kropp och vår hälsa. Syftet är att hitta nya former där musik kan användas för medicinska ändamål, främst inom rehabilitering och friskvård.

I den senaste studien, som publiceras i tidskriften Frontiers in Neuroscience, kan forskargruppen visa hur musikens struktur påverkar sångarnas hjärtfrekvens.

I december samlade forskaren Björn Vickhoff och hans forskargrupp femton 18-åringar på Hvitfeltska gymnasiet i Göteborg och lät dem utföra tre olika körövningar: humma entonigt, sjunga den kända körsången ”Härlig är Jorden” samt nynna ett långsamt mantra. Samtidigt registrerades sångarnas hjärtrytm.

Resultaten från studien visar att musikens melodi och struktur har en direkt koppling till sångarnas hjärtaktivitet, och att unison allsång har en synkroniserande effekt så att sångarnas hjärtfrekvens tenderar att ökar och minskar samtidigt.    

– Sång styr aktiviteten i den så kallade vagusnerven, som är involverad i vårt känsloliv och vår kommunikation och som bland annat påverkar vår röstklang. Sång med långa fraser får samma effekt som andningsövningar i yoga, det vill säga att vi kan genom sång utöva kontroll över mentala tillstånd, säger Björn Vickhoff.  

Körsjungandets effekter på hälsa och välbefinnande omvittnas av många, men har i liten utsträckning studerats vetenskapligt. Forskarnas hypotes är att hälsoeffekterna uppstår genom att sång ”tvingar” fram en lugn och regelbunden andning vilket har en dramatisk effekt på hjärtvariabiliteten – något som i sin tur antas har en gynnsam effekt på hälsan.

– Vid styrd, kontrollerad andning sjunker pulsen på utandningen för att åter stiga när man andas in. Detta beror på att utandningen aktiverar vagusnerven som bromsar hjärtat. Effekten kallas medicinskt för RSA och är förknippad med att man är frisk, ung, mår bra och inte är stressad. Vår hypotes är att sång är en form av regelbunden styrd andning, eftersom man andas ut på sångfraserna och in mellan dessa, säger Björn Vickhoff:  

–Vi vet sedan tidigare att körsång synkroniserar sångarnas muskelrörelser och neurala aktiviteter i stora delar av kroppen. Nu vet vi också att detta också till stor del gäller hjärtat.

Forskargruppen vill nu undersöka om den biologiska synkroniseringen hos körsångare också skapar ett mentalt vi-perspektiv, och därmed skulle kunna användas som en metod för att stärka samarbetsförmågan.

– Överallt där man agerar och sjunger unisont finns det en koppling till kollektiv vilja, tänk bara på fotbollsläktare, politiska körer, arbetssånger, psalmsång i skolan, festivaltåg, religiösa körer eller militär exercis. Det finns forskning som visar att synkroniserade riter bidrar till vi-känslan, och vi funderar nu på att testa körsång som ett sätt att stärka samarbete i skolan, säger Björn Vickhoff.