Ökade möjligheter att hjälpa patienter med svår käkledssmärta
Effektivare läkemedel och ökad kunskap om mekanismerna bakom käkledsinflammation. Det är några av de faktorer som ökar hoppet för patienter som lider av svårbehandlad smärta i käkleden.– Vi har identifierat substanser som har betydelse för sjukdomen och som kan hämmas med hjälp av en ny typ av läkemedel, säger Per Alstergren, docent vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola.
Mellan 9 till 14 procent av Sveriges befolkning lider av kronisk ansiktssmärta och en av orsakerna till smärtan är inflammation i käkleden. En särskilt utsatt grupp är patienter med reumatoid artrit. Uppskattningsvis har cirka 50 procent av reumatikerna käkledsinflammation som, förutom att orsaka smärta, också bryter ned benmassa och brosk.
– Det kan leda till svåra bettförändringar som är svåra att behandla, säger Per Alstergren.
En majoritet av patienterna blir hjälpta av inflammationsdämpande läkemedel som också lindrar smärtan, men inte alla. För dessa så kallade behandlingsresistenta patienter finns inga bra behandlingsalternativ. Men behovet är stort eftersom smärtan, enligt en rapport från Socialstyrelsen, har en kraftig negativ påverkan på patienternas livskvalitet och hälsa.
– Vi behöver nya läkemedel för att kunna hjälpa den gruppen.
Per Alstergren har genom att analysera vätskan ifrån inflammerade käkleder lyckats identifiera ämnen som sannolikt spelar en stor roll för sjukdomsutvecklingen. Det handlar om så kallade cytokiner som har betydelse både för smärtan och för nedbrytningen av benmassa.
– Vi har hittat vissa cytokiner som vi har kunnat koppla samman med sjukdomsutvecklingen.
Cytokinerna hämmas med hjälp av en ny typ av läkemedel som heter biologics. Resultaten från Per Alstergrens forskning tyder på att injektioner av läkemedlet direkt i den sjuka leden stoppar nedbrytningen av benmassan och att smärtan lindras. De lovande resultaten har lett fram till en större studie som beräknas vara klar inom två år.
Behandling med biologics är kostsam. Därför är det viktigt att den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet eftersom behandlingstiden då blir kortare, men också att läkemedlet sätts in på rätt patienter. Per Alstergren menar att upptäckten av cytokinerna kan få stor betydelse både för att ställa tidig diagnos och för att kunna förutsäga vilka patienter som kommer att få allvarliga problem.
– Ju tidigare behandlingen börjar desto bättre är det, både för patienten och ur hälsoekonomisk synpunkt, säger han.
