Hönor väljer spermier från bästa tuppen
Genom att välja spermier från lämpliga tuppar kan hönor förhindra inavel och ge sina kycklingar ett bättre immunförsvar. Men processen fungerar bara vid naturlig parning.
I djurriket är det vanligt att honor parar sig med flera hanar. I princip kan de då både före och efter parningen välja vilken partner som ska bli far till avkomman. Efter parning kan partnervalet påverkas genom en process som kallas ”kryptiskt honval”, eller spermieval, vilket innebär att honan väljer och vrakar mellan olika hanars spermier.
Processen kallas kryptisk eftersom valet – hos arter med inre befruktning – sker inuti honans kropp, vilket gör den svår att studera. Tamhönset och deras vilda ursprungsart, det röda djungelhönset, är en av de få arter där sådana spermieval kunnat påvisas.
I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society of London B, visar forskarna med evolutionsbiologen Hanne Løvlie i spetsen att hönorna hos djungelhönset har en inre mekanism som missgynnar spermier från närbesläktade tuppar, vilket minskar risken för inavel.
Samma mekanism gynnar spermier från tuppar som avviker från hönan i specifika immunförsvarsgener, MHC, vilka spelar en fundamental roll när det gäller att upptäcka infektioner. Genom att välja dessa spermier ökar diversiteten i MHC hos kycklingarna, som på så sätt får ett bättre skydd mot sjukdomar och parasiter.
Hanne Løvlie och hennes medarbetare visar också att hönorna gör detta spermieval endast när de parar sig naturligt, men inte när de insemineras artificiellt, vilket idag är den vanligaste metoden för fortplantning inom husdjursindustrin. Genom att man på detta sätt kringgår djurens nedärvda metoder att välja partner kan risken för inavel och infektionssjukdomar öka.
— Vi använde en teknik där man kan räkna antal spermier som når fram till ägget efter parningar mellan olika kombinationer av besläktade och obesläktade höns. Det är troligt att honor hos också andra arter än höns kan utföra liknande spermieval, vilket framtida studier får visa. Vidare forskning får också undersöka hur exakt hönorna utför detta kryptiska spermieval, men det är möjligt att hönorna använder doftsignaler från tupparna för att känna igen släktingar och för att välja den bästa partner, säger Hanne Løvlie.
— De resultat vi har kommit fram till ökar inte bara vår förståelse av hur komplicerad och mångsidig fortplantningen är, men är också av direkt betydelse för djuruppfödning och bevarandebiologi. Detta då resultaten visare att naturliga parningar och tillgång till flera hannars spermier är av vikt för att honor ska kunna utföra spermieval och producera så levnadsduktig avkomma som möjligt, säger Hanne Løvlie.
FAKTA
Forskningen är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Stockholms universitet, University of East Anglia och University of Oxford, England.
Artikel: Cryptic female choice for major histocompatibility complex-dissimilar males av Hanne Løvlie, Mark A. F. Gillingham, Kirsty Worley, Tommaso Pizzari och David S. Richardson. Proceedings of the Royal Society of London B open access 4 september 2013.
