Flexiblare metoder vid intervjuer kan hjälpa våldsutsatta barn
Barn som intervjuas om sina upplevelser av våld kan hantera ledande frågor och själva definiera vad de upplevt. Mer flexibla intervjumetoder skulle därmed kunna öka förståelsen för barnens upplevelser, enligt ny forskning.
I en avhandling från Uppsala universitet har Clara Iversen, doktorand vid sociologiska institutionen, undersökt socialpsykologiska aspekter av intervjuer med våldsutsatta barn i åldrarna 9-14 år. Studien visar att barn som intervjuas om sina upplevelser av våld i hög grad kan hantera ledande frågor och definiera sina upplevelser. Direkta frågor om svåra ämnen kan därför vara en bra utgångspunkt för att möjliggöra samtal, men ett alltför ensidigt fokus på registerbarhet och vetenskaplighet kan innebära att intervjuaren inte ser hela bilden.
– Det kan till exempel handla om att barnet ger ett svar som frågeformuläret inte tillåter, och då registreras inte svaret. I vissa fall formulerar också barnen om sina svar, för att de ska passa in i mallen, säger Clara Iversen.
Intervjuer används allt mer inom socialt arbete med barn som ett sätt att vetenskapligt grunda bedömningen av barnens behov och utvärdera stödinsatser. I en av artiklarna i avhandlingen, publicerad i British Journal of Social Psychology, analyseras intervjufrågor som syftar till att undersöka barns förmåga att mentalisera; det vill säga deras förmåga att sätta sig in i förövarnas tankar och känslor. Forskning om mentalisering har tidigare hävdat att barn som varit med om traumatiska händelser kan ha problem med att sätta sig in i andras tankar. Denna studie visar dock att mentaliseringsteorin inte tar hänsyn till de moraliska och handlingsmässiga aspekterna av att anta hur någon annan tänker.
I avhandlingen lanseras även begreppet trobarhet (believability) – en kombination av trovärdighet och vetbarhet. För att kunna föreställa oss vad andra tänker krävs att vi både tolkar de signaler som sänds ut och att vi kan lita på dem – de behöver vara trobara.
– Eftersom barn som utsatts för våld sällan ser sina förövare som trobara påverkar detta barnens svar i intervjuerna på sätt som ligger utanför teorins ramar. Studier av intervjuinteraktion kan därför utveckla vår förståelse för vad som står på spel när det handlar om svåra ämnen, och öka lyhördheten för barns svar i dessa intervjuer, säger Clara Iversen.
