Forskare frågande kring höstens utveckling
I takt med att klimatet blivit varmare, dyker vårtecknen upp tidigare, men hösten verkar vara svårare att förstå. Nu vill forskare få hjälp av allmänheten kring höstens utveckling i naturen och hur den påverkas av ett förändrat klimat.
En viktig del av klimatforskningen handlar om hur träd och skogar påverkas av ett förändrat klimat. Både temperaturhöjningen och ändrade nederbördsförhållanden kan påverka hur länge träden är aktiva på hösten och därmed hur mycket de växer under ett år. Nu kan intresserade rapportera om höstlöv och lövfällning i sina hemtrakter.
– Vi vet för lite om vad det är som styr höstlövsutvecklingen. Därför kan vi inte heller förutsäga vilken effekt klimatförändringen får på skogarnas tillväxt i olika delar av Sverige, säger Kjell Bolmgren från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), samordnare för Svenska fenologinätverket.
I höst hjälper tusentals skolelever till i denna forskning. I ett massexperiment, som är en del av ForskarFredag, rapporterar eleverna in när lövträden blir höstfärgade. Med hjälp av skolelevernas observationer kan forskarna studera vilka gener som styr höstlövsutvecklingen och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp.
– Vi har redan fått in cirka 4 600 rapporter från 327 platser i landet, säger Ola Langvall, skogsforskare vid SLU. Det är väldigt roligt att se hur väl elevernas data visar skillnader mellan olika arter. I år verkar höstlövsutvecklingen ha gått snabbast för rönnen, följt av björk och asp, vilket man kan se på kartorna vi har kunnat göra av det de har rapporterat in hittills . Ungefär 1 600 rapporter har också kompletterats med bilder på träden, så vi kommer att kunna se höstens utveckling med egna ögon på dessa platser.
Elevernas observationer blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se. Förutom att hjälpa forskarna, kommer allmänhetens observationer att bidra till landets miljöövervakning.
Förändringar i naturens kalender är den tydligaste ekologiska effekten av ett förändrat klimat, men mycket av denna kunskap har handlat om vad som händer på våren. Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika arter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare medan andra inte förändras i samma utsträckning. Denna variation gör det svårare för forskarna att förutsäga hur ett förändrat klimat kommer att påverka trädens tillväxt och skaderisker och hur detta i sin tur återverkar på skogsekosystemen och skogsbruket.
– Hösttecknen är lika viktiga som vårtecknen, fortsätter Kjell Bolmgren. Ska vi kunna uppnå våra miljömål, till exempel miljömålet Begränsad klimatpåverkan, är det jätteviktigt att vi förstår hur växtsäsongen förändras. Och då menar jag både dess start och dess slut.
När hösten kommer förbereder växterna sig inför vintern. Bladen byter till höstfärger för att trädet sparar viktiga näringsämnen till nästa år. När löven tappat sin gröna färg slutar träden att binda in koldioxid. Växtsäsongens längd, från den första lövsprickningen till höstens ankomst, är en grundläggande egenskap för ekosystemen i det område där vi bor. Den påverkar den biologiska mångfalden, vilka växter vi kan odla och hur mycket skogen växer under året. Det får även effekt på hur mycket koldioxid växterna andas in och hur mycket vattenånga de andas ut, och därmed finns det ett samspel mellan växtsäsongens längd och klimatet som klimatforskarna vill förstå bättre.
Fenologi = läran om periodiska förändringar i naturen
