Förändrat betestryck påverkar växters evolution
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men studier visar att även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning.
Det är forskare vid Uppsala och Stockholms universitet som denna vecka presenterar den nya studien i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
Man vet att stora skyltande blommor och blomställningar ökar växters möjligheter att attrahera pollinatörer, men de ökar också risken för skador från betande djur och fröätande insekter. För att undersöka hur pollinatörer och betande djur påverkar naturliga växtpopulationers egenskaper studerade forskarna majvivepopulationer på Ölands alvar. Där förekommer två former av majviva: en kortstjälkad form som producerar sina blommor i markhöjd och en långstjälkad form som exponerar sina blommor en god bit över marken. Den långstjälkade formen är bättre på att attrahera pollinatörer, men blir å andra sidan oftare skadad av betande djur och fröätare.
Med fältexperiment har forskarna visat att betestryck och pollinationsintensitet avgör om kortstjälkade eller långstjälkade majvivor reproducerar sig mest framgångsrikt. Skillnaden i stjälklängd är genetiskt bestämd, och reproduktionsframgång påverkar på sikt växtpopulationers genetiska sammansättning. Under åtta år dokumenterades förändringar i andelen kortstjälkade plantor i naturliga populationer och i fältexperiment. Resultaten visar att ändrat betestryck leder till snabba förändringar majvivepopulationers genetiska sammansättning och då specifikt andelen kortstjälkade plantor.
Södra Ölands Odlingslandskap är ett världsarv sedan 2000. Betestrycket på det öländska alvaret har ökat kraftigt under de senaste 15 åren till följd av de åtgärder som vidtagits för att hålla landskapet öppet.
– Studien visar att betestryck inte bara påverkar vilka växter som dominerar, utan också växtpopulationers genetiska sammansättning. Resultaten hjälper oss förstå hur skillnader i miljöförhållanden påverkar utvecklingen av genetiska skillnader mellan växtpopulationer, säger professor Jon Ågren vid institutionen för ekologi och genetik, Evolutionsbiologiskt centrum.
