KTH-forskning för hållbar framtid

–  Hållbar utveckling är en prioriterad fråga för KTH och vår forskning är ledande i Europa, sade Peter Gudmundson, rektor på KTH, som inledde dagen.
Han påtalade också att KTH:s utbildning, forskning och campus genomsyras av hållbarhetstänkande.

– Men det får inte bara bli vackra ord utan det är viktigt att det blir verkstad av det också, sade han.

Verkstaden tycktes uppenbar när flera av KTH:s forskare och entreprenörer berättade om sina respektive verksamheter.

– Det hållbara måste göras mer åtråvärt. Idéer och lösningar finns, men Sverige måste bli bättre på att ta hand om de innovationer som görs, sade Fredrika Gullfot, tidigare forskare på KTH som grundat företaget Simris Alg, som odlar alger till bland annat biobränsle.

Ett annat exempel på forskning, som blivit en innovation som i sin tur förändrat samhällsutvecklingen är den sjävsanerande engångstoalett som KTH-professorn i arkitektur Anders Wilhelmson varit med och utvecklat.  Den används av människor vid katastrofer och i fattiga länder, som Kenya, för att undvika smittspridning bland annat.

En rad KTH-forskare berättade om pågående forskning som på sikt kan generera tekniska lösningar för ett mer hållbart samhälle. Det rörde sig till exempel om alltifrån robotik, smarta el-nät och transportlösningar till utveckling av batterier och lättare bilar som drar mindre energi.
De flesta tycktes eniga om och underströk vikten av såväl samverkan med det omgivande samhället som samarbeten och ett tvärvetenskapligt synsätt för att utveckla hållbara helhetslösningar.

Jan Wikander, professorn i mekatronik gav ett exempel:
– Om man tittar på vägtransporterna är det viktigt att koppla ihop alla delar och inte titta på infrastrukturen för sig och fordonen för sig. Visionen är ett center där vår transportforskning kan samlas under ett tak.

Framtiden var givetvis i fokus för merparten av talarna, som lockat drygt 200 personer, till seminariet.

Mattias Höjer, professor i miljöstrategisk analys vid KTH, berättade om hur man bedriver framtidsstudier och konstaterade att även om tekniken för att minska energianvändningen finns så räcker inte det om inte människors beteende ändras:

– Vi blir bättre på minskad energianvändning i våra boenden, men bor större. Vi får mer energisnåla kylar och frysar, men i dag är finns de i alla lägenheter och är större än någonsin.

Tekniklösningar måste interagera med andra förändringar för att ge resultat.
Nina Wormbs, universitetslektor i teknikhistoria på KTH, konstaterade att för att få till en riktig förändring visar forskningen att ny teknik inte räcker till:

– Vi måste få en ny syn på resurser och morgondagens ingenjörer kommer att vara tvungna att bredda sig för att kunna arbeta med dessa stora omställningar.

Göran Finnveden, ordförande för KTH Sustainability och vicerektor för hållbar utveckling på KTH, var nöjd med dagen och den bredd och spets inom miljöforskning som KTH visade upp:

– Vi behöver hitta fler samverkans- och systemlösningar. Visionen på sikt är att KTH ska bli världsledande inom miljö och hållbarhetsforskning.

FAKTA
Om KTH Sustainability
Sammanslagning stärker miljöforskningen
Den första juli i år inrättades Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik. Det är en sammanslagning av Avdelningen för miljöstrategisk analys, Avdelningen för industriell ekologi samt Institutionen för mark- och vattenteknik som funnits förut. Den första oktober tillträdde Anna Ledin professor i mark- och vattenteknik som chef för institutionen.

– Sammanslagning ger en ökad styrka, en större kritisk massa, ökad synlighet internt och externt samt större samverkan, säger Göran Finnveden Läs om nya prefektens syn på proaktiv miljöforskning Läs om nya prefektens syn på proaktiv miljöforskning.
Läs om nya prefektens syn på proaktiv miljöforskning