Hjärtoperationer ger bättre resultat med ny teknik
Forskare i Örebro har tagit fram en ny metod, No-touch-tekniken, för bypassoperationer. Med den nya tekniken är 90 procent av de inopererade blodkärlen öppna efter åtta år, vilket är ett stort framsteg.
– Resultatet efter en bypassoperation beror på hur väl blodkärl flyttade från andra delar av kroppen fungerar när de kopplats till hjärtat, det vill säga hur länge de håller sig öppna, säger Mats Dreifaldt, som är överläkare vid Universitetssjukhuset i Örebro och forskare vid Örebro universitet.
– Vår forskning visar att om vener som hämtas från benet inte skalas, det vill säga att om kirurgen inte tar bort omkringliggande fett och mikrokärl, vilket är praxis, fungerar venen bättre.
Mats Dreifaldt förklarar att det egentligen är ganska enkelt.
Vener har tunna väggar och eftersom de är returledningar är de vana vid ett lägre tryck. När de plockas ut och skalas drar de ihop sig i en kraftig spasm och sedan utsätts de dessutom för en hård behandling och ett hårt tryck. Genom att istället behålla vävnad omkring venen ger man den stabilitet och skydd.
– I och med att mikrokärlen runt venen finns kvar i den omgivande vävnaden får venens väggar syre och näring. Dessutom finns det ämnen kvar i vävnaden som producerar kväveoxid och kväveoxid håller i sin tur blodkärlet öppet. Med vår teknik fungerar en ven från benet bättre än en artär från armen och är jämförbar med blodkärlet som tas från bröstkorgen, säger Mats Dreifaldt.
För vid en bypassoperation tas artärer och vener från insidan av bröstkorgen, armen eller benet beroende på patient och situation. Dessa blodkärl används som nya ledningar för att förbättra blodtillförseln och därmed tillgången till syre. De leder blodet förbi de delar av kranskärlen i hjärtat där det blivit förträngningar.
En artär från insidan av bröstkorgen, som kopplas om, ger bäst resultat men oftast behövs kopplingar till mer än ett kranskärl. Som komplement har armens artär varit att föredra framför benets ven, men nu visar Örebroforskarna alltså att om venen används rätt ger den ett bättre resultat.
– Om man behåller ett hölje av vävnad runt venen så drar den inte ihop sig och behöver därför inte heller vidgas. Vi undersöker hur länge det nya kärlet håller sig öppet för det är det som är det viktiga för att blodcirkulationen till hjärtat ska fungera.
– Efter tre år var 94 procent av venerna hos patienter opererade med vår teknik öppna. Det går att jämföra med 82 procent av artärerna från armen. Benets ven gav alltså ett mycket bättre resultat än armens artär. Efter åtta år är 90 procent av venerna uttagna med No-touch-teknik öppna. Det är ett lika bra resultat som när man använder blodkärlet från bröstkorgen. Det är oerhört goda nyheter, säger Mats Dreifaldt, som redovisar resultaten i sin doktorsavhandling i medicin.
Nackdelarna med tekniken är att det är något svårare för kirurgen att ta ut vener från benen med omkringliggande vävnad än att ta dem i avskalat skick. Dessutom måste No-touch-vener, precis som de flesta avskalade vener, tas ut med ett långt kirurgiskt snitt längs benet med risk för infektioner.
– Därför är nästa steg för oss att utveckla en titthålsteknik som gör det möjligt att ta ut kärl från benet med vävnad. Det skulle underlätta för fler att använda tekniken.
– Vi vill sprida denna kunskap för genom att välja de bäst fungerande kärlen kan man minska risken för hjärtdöd, hjärtinfarkt och återfall av kärlkrampsbesvär. Det minskar helt enkelt patienters lidande, avslutar Mats Dreifaldt.
