Ny metod avgör snabbt om bröstsmärta är hjärtinfarkt
Forskare har testat en ny metod för att snabbt utesluta akut hjärtinfarkt eller annan allvarlig akut kranskärlssjukdom hos patienter som söker akutmottagningen på grund av bröstsmärta. Metoden presenteras i en avhandling vid Karolinska Institutet. Den visar att andelen hjärtpatienter som behöver läggas in för observation kan minska med 10-20 procent. Ett antal sjukhus i Stockholm och Uppsala kommer under vintern att börja använda metoden.
Ungefär 20 procent av alla patienter som söker vård på landets internmedicinska akutmottagningar gör det på grund av bröstsmärta. Det är svårt för läkare att tidigt utesluta hjärtinfarkt eller annan allvarlig akut kranskärlssjukdom.
Trots att det bara är 8-10 procent av de med bröstsmärta som faktiskt har en hjärtinfarkt, behöver nästan hälften av dessa patienter läggas in för observation. Det innebär att många med godartad orsak till bröstsmärta helt i onödan belastar sjukvårdens resurser.
Dina Melki, verksam som läkare vid hjärtkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, har i sin doktorsavhandling undersökt en ny metod att snabbt utesluta hjärtinfarkt eller annan allvarlig akut kranskärlssjukdom. Metoden innebär att man kombinerar resultatet av nya känsliga metoder att i blod detektera troponin, ett ämne som frisätts från hjärtat vid hjärtinfarkt, med ett riskpoängsystem som tar hänsyn till patientens sjukhistoria, ålder och EKG. På detta sätt har allvarlig akut kranskärlssjukdom kunnat säkert uteslutas hos 60 procent av patienterna redan inom de första två timmarna från ankomst.
– Metoden verkar kunna resultera i ett bättre omhändertagande av dessa patienter med mindre risker, samtidigt som det innebär en besparing för sjukhusen då färre patienter behöver läggas in. Av de som idag läggs in skulle 10-20 procent kunna åka hem istället, säger Dina Melki.
Totalt bygger de fyra studierna i doktorsavhandlingen på underlag från närmare 48 000 patienter. I ett gemensamt projekt bland Stockholms akutmottagningar och akutmottagningen i Uppsala kommer den nya metoden under vintern att börja användas i den dagliga kliniska rutinen. Riskpoängsystemet är en vidareutveckling av ett poängsystem som utvecklats av en holländsk forskargrupp.
Arbetet med avhandlingen har finansierats med anslag från Hjärt-lungfonden och så kallade ALF-projektmedel genom avtal mellan Karolinska Institutet och Stockholmsläns landsting. Disputation skedde fredag 1 november 2013. Handledare har varit docent Tomas Jernberg.
Doktorsavhandling: ”Assessment of patients with symptoms suggestive of acute coronary syndrome: the use of high sensitive cardiac troponin T and a risk score”, av Dina Melki, institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, november 2013.
