Schmallenbergvirus spreds även i år
Under sommaren 2013 cirkulerade schmallenbergviruset i stora delar av Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har under sommarmånaderna funnit ökande mängder antikroppar mot viruset i tankmjölksprover, vilket tyder på smittspridning också i år. En mindre studie på älg bekräftar denna bild.
Efter den första upptäckten av schmallenbergviruset i november 2011 spreds smittan extremt snabbt över stora delar av Europa. Under sommaren 2012 skedde sedan en massiv invasion av infekterade svidknott också till Sverige, och smittan spreds i en sällan skådad omfattning över landet. Konsekvenserna för många svenska får- och nötproducenter var stora, med kännbara förluster främst i form av aborter och missbildad avkomma.
För att följa upp utbredningen av schmallenbergviruset under 2013 har tankmjölksprov tagits från ett stort antal mjölkkobesättningar i hela landet varje månad under sommaren och hösten. Proverna har analyserats för förekomst av antikroppar mot schmallenbergvirus, som är en indikation på att infektionen funnits i besättningen.
Resultaten till dags dato visar att en stor andel av provtagna besättningar hade högre halter av antikroppar i tankmjölken i september än vad de hade i april. Eftersom halten antikroppar i tankmjölk är direkt relaterad till andelen djur i besättningen som varit infekterade, visar detta att schmallenbergvirus cirkulerat och spridits i stora delar av landet också i år. Detta gör att det finns risk för nya fall av aborter och missbildad avkomma under kommande månader, även om den immunitet som byggdes upp under föregående säsong troligen gör att fallen kommer att bli betydligt färre än i fjol.
Parallellt har en mindre grupp älgar följts med upprepade blodprovstagningar under sommaren, och också där har en ökning av halten av antikroppar mot schmallenbergvirus påvisats. Detta bekräftar resultaten från tankmjölksstudien, och visar att schmallenbergvirus under perioden även infekterat älg. Vilka eventuella konsekvenser infektionen har för älg och andra vilda idisslare är inte känt.
SVA:s övervakning av schmallenbergvirus i Sverige i år gjordes för att få bättre kunskap om sjukdomens spridningsdynamik och effekter och möjliggjordes genom forskningsmedel från forskningsrådet Formas.
FAKTA
Om schmallenbergvirus
Schmallenbergviruset sprids med en insektsvektor, svidknott, och kan drabba idisslare med aborter, dödfödslar och grava missbildningar av avkomman om moderdjuret infekteras i tidig dräktighet. I vissa djurbesättningar kan konsekvenserna av infektionen bli mycket stora, om besättningen infekteras då en stor andel av djuren befinner sig i den första, känsliga delen av dräktigheten.
Referenslänk: Information om schmallenbergvirus
Eftersom sjukdomen förekommer endemiskt över stora delar av landet har Jordbruksverket, efter samråd med SVA, tidigare beslutat att upphäva anmälningsplikten. Så har även skett i andra EU-länder med denna smitta.
