Fyra medicinska forskningsspår i Lund

Mättat fett i maten skadar tarmens nervsystem.
Överviktiga och personer med typ 2-diabetes (som också ofta är överviktiga) har mer mag-tarmproblem än genomsnittsbefolkningen. Förändringar i det enteriska nervsystemet – de 500 miljoner nervceller som styr tamens verksamhet – kan ligga bakom många av dessa problem. Området har studerats av Ulrikke Voss från Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap i Lund.

Ulrikke Voss har bl.a. gett möss ett foder med högt innehåll av mättat fett. Efter sex månader såg man att denna diet gett en tydlig förlust av enteriska nerver. De vidare studierna visade att nervcellerna troligen går under genom de samlade negativa effekterna av inflammation, en ökad mängd fett och en minskad nivå av tarmhormonerna GLP 1 och 2. Dessa hormoner skyddar normalt nerverna i det enteriska nervsystemet, men finns i lägre koncentrationer hos överviktiga personer.

Avhandlingen heter Adapt, survive or die – metabolic imbalances and the enteric nervous system. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175259. Ulrikke Voss handledare var professor Eva Ekblad.

Ta hjälp av kroppens eget försvar
Midkine, MK, är en bakteriedödande kroppsegen peptid (liten proteinmolekyl). MK finns hos många olika arter, bl.a. hos möss, fiskar och grodor. Hos människor finns MK i huden och lungorna, ytor som ständigt utsätts för bakterier och svampar som kan skapa infektioner.

Lungmedicinaren Sara Nordin har studerat midkine. Hon visar i sin avhandling att produktionen av MK ökar vid inflammation. Vissa sjukdomstillstånd, som cystisk fibros, ändrar dock MKs aktivitet så att molekylen tappar en del av sin bakteriedödande förmåga.

Genom fortsatt forskning skulle Midkine kunna utvecklas till ett läkemedel för behandling av infekterad hud, hoppas Sara Nordin. En annan strategi kunde vara att stimulera kroppens eget försvar så att mer och bättre fungerande MK produceras. Nya sätt att möta infektioner är viktiga med tanke på den ökade resistensen mot antibiotika.

Avhandlingen heter Midkine – a host defence protein. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4173200. Sara Nordins handledare var professor Arne Egesten.

Proteinspray kan hindra sammanväxningar i buken
Sammanväxningar efter kirurgi i buken och bröstkorgen utgör ett stort medicinskt problem. Nästan alla patienter som opereras får någon form av sammanväxningar, som kan leda till bland annat omoperationer, tarmvred, och infertilitet hos kvinnor. Hela 20 procent av kvinnors infertilitet anses numera bero på att äggstockar, äggledare och/eller ägg fastnat mot kringliggande vävnader.

Det finns flera produkter på marknaden som ska förebygga sammanväxningar, men ingen som fungerar effektivt utan biverkningar. Specialistläkaren i kirurgi Daniel Åkerberg har arbetat vidare med en kombination av polypeptider utvecklad vid Lunds universitet, som bildar en vävnadsvänlig biofilm. Denna utgör ett slags biologiskt plåster som fäster på skadade ytor och hindrar dem från att klibba ihop.

Tidigare studier har visat att biofilmen inte påverkar immunförsvaret och att den kan fungera även vid en pågående infektion eller blödning i buken. Daniel Åkerberg har nu också visat att den normala läkningen efter en operation inte påverkas, och att biofilmen enkelt kan sprayas på den skadade ytan.

Avhandlingen heter Differently charged polypeptides and their impact on peritoneal and pleural postoperative adhesion formation. En svensk sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4175114. Daniel Åkerbergs handledare var docent Bobby Tingstedt.

Trafikföroreningar tros leda till allergi, astma och KOL
Kopplingen mellan allergier, astma och andra luftvägssjukdomar och långtidsexponering för trafikföroreningar har studerats av Anna Lindgren från Avdelningen för arbets- och miljömedicin. Hon har kombinerat uppgifter från enkäter och olika vård- och läkemedelsregister med patienternas bostadsuppgifter, med den svenska vägdatabasen och med en skånsk utsläppsdatabas för kväveoxider.

Resultaten visar att vuxna skåningar som bor nära trafikerade vägar hade mer allergisk astma, allergiska näsbesvär, KOL och eksem än de som är mindre utsatta för luftföroreningar från trafik. Det framkom däremot ingen ökad risk för luftvägsbesvär hos barn i Skåne som växte upp nära trafik, möjligen för att andra faktorer dominerar risken för luftvägsbesvär i tidig ålder.

Avhandlingen heter Traffic pollution and chronic respiratory diseas . Epidemiological studies in children and adults in southern Sweden. En engelsk sammanfattning finns på www4.lu.se/o.o.i.s?id=12722&postid=4173116. Anna Lindgrens huvudhandledare var docent Kristina Jakobsson.

Alla kontaktuppgifter till de nyblivna doktorerna och de seniora forskare som handlett dem kan sökas på www5.lu.se/anstaelld.