Skötsel för att höja kvaliteten på virket från sydsverige

Skogsskötseln har genomgått en rad rationaliseringar under de senaste 50 åren. Dagens planteringar är glesare, men plantorna är förädlade, och det har också blivit vanligare med introducerade trädslag. Vidare är gallringarna numera helt mekaniserade. Stämpling, eller märkning, av träd före gallring har försvunnit för länge sedan och urvalet görs idag av föraren i en skördare.

Målet med rationaliseringarna har varit ökad produktion och lönsamhet, men det finns också en oro för att åtgärderna kan ha försämrat kvaliteten på det virke som produceras. Detta är också vad Mateusz Liziniewicz har fokuserat på i sitt doktorsarbete; hur förbandstäthet och gallring kan anpassas för att producera virke av hög kvalitet. I arbetet har han studerat tall, gran och contortatall i sydsvenska skogar.

Kvalitetsinriktad gallring möjlig
När Mateusz Liziniewicz undersökte ca 20 år gamla barrskogar som planterats i förband om 2 x 2 meter (2500 träd per hektar), vilket är det normala idag, visade det sig att trädens virkeskvalitet varierade ganska mycket. Det tyder på att det finns möjligheter att förbättra kvaliteten genom en anpassad skötsel, t.ex. en mer genomtänkt gallring. En viktig upptäckt var att stora och små träd hade liknande virekesegenskaper. Ibland har det antagits att bara stora träd har grova kvistar, men så är inte fallet och det går inte att förbättra kvaliteten genom att bara gallra bort stora träd. För att förbättra virkeskvaliteten bör gallringarna fokusera på andra egenskaper än trädens storlek. Rakhet, inga skador och klena kvistar är exempel på kvalitetsegenskaper som studerats.

En särskild undersökning av granbestånd visade att traditionella hög- eller låggallringar inte alls hade ökat kvaliteten på träden i bestånden. Däremot visade det sig att det är möjligt att öka kvaliteten i granbestånd om fokus vid gallring ligger på specifika kvalitetsegenskaper. De egenskaper som är mest lämpliga att använda vid gallringsurvalet är rakhet samt defekter som spröt, kvistar och klykor. Urvalet måste dock göras redan vid den första gallringen när dessa defekter syns tydligt – vid senare gallringar kan de vara omöjliga att se utanpå träden, men de finns fortfarande kvar inuti.

– När jag jämförde kvaliteten på sågade plankor från gallrade och ogallrade tallbestånd syntes inga skillnader, säger Mateusz Liziniewicz. Det tyder på att det är viktigt att noggrant välja vilka egenskaper som ska premieras vid en gallring.

Glesare förband i framtiden?
Bland de undersökta skogsbestånden fanns också sådana som planterats i glesare förband. Kvalitetsvariationen var inte påtagligt annorlunda i bestånd med förband på 3 x 3 meter (1100 träd per hektar) jämfört med sådana med tätare förband, vilket tyder på att det är möjligt att plantera glesare än man normalt gör idag. Sådana beslut ska dock avgöras på beståndsnivå, och ska ta hänsyn till lokala –förhållanden.

Contorta även i sydsverige?
Planteringen av tall i minskar dramatiskt i södra Sverige, på grund av problem med betesskador, och det förs en diskussion om att tillåta plantering av den mindre aptitliga contortatallen i dessa områden.

– Mina studier visar att contortatall kan producera virke av rimlig kvalitet i södra Sverige, helt jämförbar med tallens, säger Mateusz Liziniewicz. Försöket är inte utformat för att jämföra produktionen hos dessa trädslag, men en jämförelse med närliggande tallbestånd antyder att contorta i södra Sverige inte producerar mer än tall, vilket vi vet att den gör i norra Sverige.

FAKTA
MSc Mateusz Liziniewicz, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap,
försvarar sin doktorsavhandling Influence of spacing and thinning on
wood properties in conifer plantations vid SLU i Alnarp. Opponent: Professor Andres Kiviste, Estonian University of Life Sciences, Tartu, Estland

Institutionen för sydsvensk kogsvetenskap: http://www.slu.se/sv/institutioner/sydsvensk-skogsvetenskap/

Länk till avhandlingen (pdf): http://pub.epsilon.slu.se/10914/