14 röster kring samhällsstudier och didaktik

Förhoppningen är att artiklarna i boken, var för sig eller tillsammans, ska stimulera till debatt och fortsatt utveckling av både samhällsforskningen och samhällsundervisningen.

Medverkande författare och artiklar:
Religionsvetaren Martin Berntson: ”Kyrkohistoria som en del av religionskunskapsämnets identitet – Reflektioner över läroplan och tillämpning” en diskussion kring gränsdragningen mellan skolämnet religionskunskap och andra skolämnen.

Religionsvetaren Leif Carlsson: ”Stereotyper i religionskunskapsundervisningen” stereotyper om judar och judendom i svenska skolläromedel.

Religionsvetaren Karin Nordström: ”Religionskunskap inom pluralism – Etiska reflektioner i ljuset av Martha Nussbaums capabilities approach”  innebörden av pluralism som en grundläggande normativ inriktning för religionskunskap i svensk gymnasieskola utifrån en etisk synvinkel.

Sociologen Tobias Samuelsson: ”Barns handlingsutrymme i ett alltmer institutionaliserat vardagsliv.

Historiedidaktikern Anders Nersäter: ”Anglosaxisk historiedidaktik och historiekulturellt perspektiv – Om ett undervisningsmoment i kursen Historia 1b” ett exempel på Learning Study i historieundervisning på gymnasienivå.

Kulturgeografen Åsa Westermark och sociologen Klas Borell: ”Upptäcktens väg: Det projektbaserade uppsatsarbetet” hur avståndet mellan forskning och utbildning kan krympas.

Historikern Anders Dybelius:  ”Vad ska jag skriva om? Ett didaktiskt perspektiv på att finna ett uppsatsämne” frågan om hur man som student kan inspireras till att finna  ett lämpligt uppsatsämne.

Samhällsvetaren Joakim Öberg: ”Att  bygga vidare – Ett exempel på didaktisk forskning i klassrummet” förhållandet att didaktisk forskning tycks ha svårt att sippra ner till klassrumsnivå, inte minst inom den högre utbildningen.

Socionomen Gunilla Egonsdotter och sociologen Klas Borell: ”Datorbaserade simuleringar i samhällsvetenskaperna: SimChild i socionomutbildningen” ett exempel på den roll datorsimuleringar kan spela i socionomutbildningar.

Medie- och kommunikationsvetaren Ebba Sundin: ”Det ökade behovet av mediekunskap i ett förändrat kommunikationslandskap” frågan om mediernas roll i undervisningen inom samhällskunskap, specifikt i frågan om politisk socialisation.

Historiedidaktikern Carl-Johan Svensson: ”Diverseannonser som möjlighet i historieundervisningen” hur föga uppmärksammat historiskt källmaterial, ”skräp”, kan ges en roll i historieundervisningen.

Statsvetaren Berndt H. Brikell: ”Utbildningssystemets respons på samhällsförändringar i Sverige och Mongoliet” ett jämförande resonemang kring utbildningspolitiska förändringar i Sverige och Mongoliet.

Historikern Hans Albin Larsson: ”När medlet blev mål – Om mål- och resultatstyrningens effekter på skolan” bakgrunden till införandet av målstyrning inom skolan, de motiv som anfördes för detta samt vilka effekter systemet har medfört.