Hemma bra men borta bäst för contortatallen

Tack vare sin goda tillväxt har den kanadensiska contortatallen blivit populär i norrländskt skogsbruk. Nu visar forskare från SLU att markorganismerna i svensk jord troligen bidrar till framgången för detta exotiska trädslag. När forskarna studerade contortatallens tillväxt i svenska och kanadensiska jordprover och jämförde med hur de växte i steriliserad jord såg de tydliga skillnader – i svensk jord växte den bättre, men i kanadensisk jord växte den sämre. Resultaten ökar förståelsen för varför vissa exotiska trädslag och invasiva växter ibland fungerar så bra i nya miljöer.

Växter flyttas ofta från sina naturliga utbredningsområden, och ibland händer det att de blir mer konkurrenskraftiga på de nya växtplatserna. Inom jord- och skogsbruket kan detta vara välkommet, medan en införd växt som sprider sig okontrollerat i naturen kan bli ett stort bekymmer. Varför växter ibland fungerar väldigt annorlunda i en ny miljö är en fråga som engagerar många forskare idag.

Michael Gundale och hans kollegor från SLU i Umeå och Alnarp har fokuserat på vad de organismer som finns i svenska och kanadensiska jordar betyder för contortatallens* tillväxt. I marken finns en enorm mångfald av livsformer, varav en del kan vara skadliga (t.ex. sjukdomar och växtätare), och andra nyttiga (t.ex. mykorrhizasvampar). Genom en serie experiment med unga plantor visar forskarna nu att contortatallens tillväxt påverkas rejält av vilka organismer som finns i jorden.

Ett första växthusförsök visade att plantorna växte betydligt bättre i jordprover från de norrländska områden där contortatall har planterats än i jordprover från olika delar av det ursprungliga utbredningsområdet i norra British Columbia i Kanada. När försöket sedan upprepades i jordprover som steriliserats genom gammabestrålning, påverkades tillväxten inte längre av om jorden var svensk eller kanadensisk. Det visade sig också att en steriliserad jord (oavsett ursprung) som ympades med kanadensiska organismer hämmade tillväxten, medan ”svensk ympning” förbättrade tillväxten.

– Vi har alltså klara belägg för att organismer i marken har en stark inverkan på plantornas tillväxt, säger Michael Gundale. En tänkbar förklaring är att plantor i kanadensisk jord utsätts för sjukdomsframkallande mikroorganismer som är specialiserade på contortatall, medan den svenska jorden erbjuder en särskilt gynnsam symbios med mykorrhizasvampar. Men detta har vi inte undersökt.

Det finns en del tidigare experiment som har undersökt varför en viss växtart klarar sig bättre i en ny miljö än i det naturliga utbredningsområdet. Dessa har dock oftast bara tittat på någon eller några få av de många faktorer som skulle kunna bidra till framgången, och kan därför inte säga något om hur viktiga olika faktorer är i förhållande till varandra. Vad som gör SLU-studien unik är att forskarna inte bara undersökte markorganismernas betydelse, utan samtidigt tog hänsyn till en mängd andra faktorer som också skulle kunna påverka tillväxten; de använde jordprover från flera platser i Sverige och Kanada, samlade in fröer från flera områden, testade olika gödslingsnivåer och tog också hänsyn till hur jordens kemiska och fysikaliska egenskaper varierade. De svenska och kanadensiska markorganismernas betydelse för tillväxten kvarstod dock, oavsett hur förhållandena i övrigt förändrades.

– Jag skulle gärna göra en motsvarande studie med vanlig svensk tall, avslutar Michael Gundale. Om det skulle visa sig svensk tall hämmas på ett liknande sätt av inhemska organismer i marken, vore det intressant att undersöka vilka dessa är – och vad man eventuellt skulle kunna göra för att skydda plantorna.

FAKTA
* Contortatallen (Pinus contorta) härstammar från västra Nordamerika. I
norra Sverige har contortatall idag planterats på flera hundra tusen
hektar. Planteringen tog fart under 1970-talet, och det ansågs då att
naturlig föryngring bara kunde ske i samband med brand – vilket skulle
förhindra okontrollerad spridning. Detta har dock visat sig vara en
sanning med modifikation.

Artikeln Interactions with soil biota shift from negative to positive when a tree species is moved outside its native range. New Phytologist (2014). (av Michael J. Gundale, Paul Kardol, Marie-Charlotte Nilsson, Urban Nilsson, Richard W. Lucas & David A. Wardle) doi: 10.1111/nph.12699.