Flygburen laserskanning i naturvårdens tjänst
Sveriges yta kartläggs nu med hjälp av flygburen laser, vilket kommer att utmynna i en ny modell av landets markyta. Nu visar det sig att tekniken kan bli ett viktigt redskap även för naturvården. Med återkommande skanningar är det möjligt att se hur trädgränsen förflyttas i fjällen och hur gamla betesmarker växer igen. Dessutom kan laserdata användas för att hitta vindfällen i sluten skog.
Flygburen laserskanning har under de senaste åren blivit en etablerad fjärranalysteknik. Ett viktigt skäl till detta är Lantmäteriets satsning på att laserskanna hela Sverige för att skapa en höjdmodell av markytan – ett slags digital tredimensionell topografisk karta över landet. Modellen ska bland annat kunna användas för att beräkna vattenavrinning i landskapet och simulering av översvämningar.
Genom att mäta tiden det tar för en utsänd laserpuls att reflekteras går det att beräkna en tredimensionell (3D) modell av höjdskillnaderna i landskapet. Dessutom går det väldigt bra att skatta vegetationens höjd och täthet med hjälp av 3D-data från laserskanning. Mattias Nyström har i sitt doktorsarbete utvärderat möjligheten att använda laserskanning i naturvården, och förfinat metodiken.
– Jag tror att flygburen laserskanning kommer att bli ett viktigt inslag i framtidens naturvård, när det gäller kartläggning och övervakning av vegetation, säger Mattias Nyström.
För närvarande laserskannar Lantmäteriet den svenska fjällkedjan, och parallellt med detta arbete har Mattias Nyström utvecklat en metodik som gör det möjligt att kartlägga trädgränsen i fjällen med hjälp av de laserdata som samlas in. Såväl trädhöjd som biomassa och kronslutenhet hos fjällbjörk i trädgränsen kunde skattas med datormodeller baserade på Lantmäteriets laserdata.
En tätare laserskanning från lägre flyghöjd gav förvisso exaktare värden. Lantmäteriets skanning var dock nästan lika bra, och gör det möjligt att täcka in större områden på kortare tid om syftet är att skatta till exempel biomassa i fjällbjörkskog.
Mattias Nyström visar också hur laserskanning kan användas för att upptäcka igenväxning av tidigare betesmarker och åkrar där träden är så små som 0,3 till 2,6 meter höga. Ett kontrollerat experiment utfördes där en del av de små träden togs bort mellan två laserskanningar. Det visade sig att 88 procent av de borttagna träden kunde identifieras, vilket tyder på att laserskanning har en hög potential att övervaka nybeskogning av gräsmarker i ett tidigt stadie.
Laserskanning tycks också kunna fungera för att lokalisera vindfällda träd efter stormar. Med flygburen laserskanning på låg höjd, som skapade ca 60 mätningar för varje kvadratmeter, kunde en stor del av vindfällena upptäckas automatiskt efter en vinterstorm, även i de fall då de liggande träden skymdes av trädkronorna och inte syntes i flygbilder. För detta användes automatiska bildanalysmetoder, som ger en karta över skogen med de vindfällda träden markerade.
Civ ing Mattias Nyström, institutionen för skoglig resurshushållning, försvarar sin doktorsavhandling Mapping and monitoring of vegetation using airborne laser scanning vid SLU i Umeå.
Tid: Fredagen den 21 februari 2014, kl 10:00
Plats: P-O Bäckströms sal, SLU, Umeå
