Farligt bukfett kan motverkas med omättat fett
Ny forskning från Uppsala universitet visar att mättat fett är mer fettbildande och mindre muskeluppbyggande än fleromättat fett. Det är den första studien på människa som visar att matens fettsammansättning inte bara påverkar blodets kolesterolhalt och risken för hjärtkärlsjukdom, utan också reglerar var i kroppen fettet lagras. Resultaten har publicerats i den amerikanska tidskriften Diabetes.
I studien har trettionio unga, normalviktiga vuxna män och kvinnor ätit 750 extra kalorier per dag under sju veckor. Målet var att de skulle gå upp tre procent av sin urspungliga vikt. Projektet uppmärksammades när det inleddes 2011, bland annat eftersom de extra kalorierna intogs i form av muffins med högt fettinnehåll, bakade i labbet av Fredrik Rosqvist, doktorand och studiens försteförfattare.
– Eftersom försökspersonerna skulle äta i snitt tre muffins om dagen för att gå upp i vikt bakade vi över 6000 muffins. De flesta deltagare tyckte att det gick bra, även om de blev lite trötta på muffins i slutet, säger Fredrik Rosqvist.
Hälften av deltagarna blev lottade att äta överskottskalorier från fleromättat fett (solrosolja), medan den andra hälften fick överskottskalorier från mättat fett (palmolja). De båda kosterna innehöll lika mycket socker, kolhydrater, fett och protein, det enda som skiljde dem åt var typen av fett.
Ökningen av kroppsfett samt fördelningen av fett i kroppen mättes med magnetkamera före och efter viktökningen, liksom kroppens muskelmassa. Genaktiviteten mättes i bukfettet före och efter viktuppgång med hjälp av ett gen-chip där flera tusen gener studeras samtidigt
Trots jämförbar viktuppgång mellan de båda kostgrupperna, orsakade överkonsumtionen av mättat fett en markant större ökning av mängden fett i levern och buken i jämförelse med överkonsumtion av fleromättat fett. Dessutom blev den totala mängden kroppsfett högre efter mättat fett, medan ökningen av muskelmassa stället var tre gånger lägre efter kosten med mättat fett jämfört med fleromättat fett.
– Leverfett och bukfett tycks bidra till en rad rubbningar i ämnesomsättningen. Resultaten kan därför få betydelse för patienter med ämnesomsättningssjukdomar som diabetes. Om resultaten gällande ökad muskelmassa efter fleromättat fett kan bekräftas i kommande studier är det av potentiellt intresse för många äldre, där en bibehållen muskelmassa är av stor vikt för att förebygga sjuklighet, säger Ulf Risérus, docent vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och ansvarig för studien.
När det gäller risken att utveckla diabetes och hjärtkärlsjukdomar är det av större betydelse var på kroppen fettet lagras än hur mycket fett man har på kroppen. Bukfetma, liksom en hög andel fett i levern, är nära förknippade med ökad risk att utveckla typ-2 diabetes. Dessa fettdepåer är därför viktiga måltavlor för nya läkemedel och koststrategier. En rad studier har indikerat att ett högt intag av fleromättade fetter från växtoljor och nötter är kopplat till minskad risk för typ-2 diabetes, men orsakerna till detta har varit oklara.
Den aktuella studien föreslår en potentiell förklaring till ett sådant samband, och visar att fleromättade fettsyror kan påverka kroppens fettfördelning mer gynnsamt än mättade fetter, troligtvis genom att styra en ökad förbränning eller en minskad lagring av bukfett i samband med en kaloririk kost.
Forskarna kunde även se att en överkonsumtion av mättade fetter verkar kunna ”slå på” vissa gener i fettväven som ökar fettinlagringen i buken, samt försämrar insulinregleringen. Fleromättat fett kan istället ”slå på” gener i bukfettet som i sin tur är kopplad till minskad inlagring av fett och förbättrar kroppens sockeromsättning. Här behövs dock ytterligare forskning för att förstå hur detta sker på människa.
Upptäckten kan vara en bidragande orsak till att vissa individer har benägenhet att ansamla fett i levern och i buken. De nya resultaten föreslår att kostens fettsammansättning på längre sikt kan vara av betydelse för att förebygga fetma-relaterade sjukdomar i ett tidigt skede, innan övervikt har utvecklats
– Detta är högintressant då det i dag saknas förebyggande behandling av fettlever och bukfetma. De nya rönen stöder även de nya nordiska näringsrekommendationerna där det bland annat föreslås att man ska byta ut en del mättat fett från till exempel kött, smör och palmolja till omättade fetter från växtoljor och fet fisk, säger Ulf Risérus.
Nästa steg är att ta reda på mer i detalj vad som händer i kroppen när man äter de olika fetterna, samt studera hur effekterna blir hos överviktiga individer med förhöjd risk för typ-2 diabetes.
– Vi kommer bland annat att med ny avancerad PET-MR-teknik ta reda på var olika fetter i maten tar vägen i kroppen, och hur muskelmassan kan påverkas både på cell- och molekylnivå, säger Ulf Risérus.
Studien har genomförts vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i samarbete med Karolinska Institutet. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Svenska Läkaresällskapet och genomförts inom ramen för EXODIAB – Excellence of Diabetes Research in Sweden.
Referens: Rosqvist et al, “Overfeeding Polyunsaturated and Saturated Fat Causes Distinct Effects on Liver and Visceral Fat Accumulation in Humans” Diabetes doi:10.2337/db13-1622 1939-327X
