Högutbildade sjuksköterskor minskar risken för dödsfall efter kirurgi
En ny internationell studie visar att risken för att patienter avlider efter kirurgi minskar om sjuksköterskor har akademisk utbildning motsvarande minst kandidatnivå, enligt nuvarande svensk modell. Men även sjuksköterskors arbetsbelastning har en direkt koppling till risken för dödsfall. Studien, som omfattar närmare en miljon patienter som genomgått vanliga kirurgiska ingrepp i nio europeiska länder, publiceras i den medicinska tidskriften The Lancet.
– Den här studien visar på vikten av både sjuksköterskornas utbildningsnivå såväl som arbetsbelastning. Forskningen innebär att sparåtgärder som utgår från att minska andelen legitimerade sjuksköterskor på akutsjukhusen bör tänkas över, säger Carol Tishelman, professor i omvårdnad vid Karolinska Institutets Medical Management Centrum och medförfattare till studien.
Det internationella forskarlaget har undersökt risken för att patienter avlider på akutsjukhus kopplat till både antalet patienter per sjuksköterska och andelen sjuksköterskor med en utbildningsnivå motsvarande kandidatexamen. I studien ingick totalt 26 516 sjuksköterskor och 422 730 patienter, 50 år och äldre som opererats på 300 sjukhus i nio europeiska länder. På europeisk nivå visar resultaten på en koppling mellan högre arbetsbelastning och ökad risk för att patienterna avlider, såväl som en koppling mellan lägre utbildningsnivå hos sjuksköterskor och ökad patientdödlighet. Detta gäller för patienter som genomgått vanliga kirurgisk ingrepp med låg förväntad dödlighet.
För varje ytterligare patient per sköterska ökade sannolikheten för dödsfall inom 30 dagar med 7 procent. Samtidigt betyder varje ökning av andelen högutbildade sjuksköterskor med 10 procent en minskad sannolikhet för dödsfall med 7 procent. Det betyder till exempel att på sjukhus där 60 procent av sjuksköterskorna har motsvarande kandidatexamen och varje sjuksköterska ansvarar för i genomsnitt sex patienter är risken att patienterna avlider efter ett vanligt kirurgiskt ingrepp närmare en tredjedel lägre jämfört med sjukhus med hälften så många högutbildade sjuksköterskor och där varje sjuksköterska har ansvar för i genomsnitt åtta patienter.
Andelen sjuksköterskor med motsvarande kandidatexamen skiljer sig stort mellan de europeiska länderna. En del av de deltagande länderna hade inga sjuksköterskor med kandidatexamen, medan till exempel samtliga sjuksköterskor i Spanien och Norge har en kandidatexamen. Av de svenska sjuksköterskor som deltog i studien hade cirka 60 procent en kandidatexamen.
– Det är positivt att sedan 2007 är kandidatexamen en förutsättning för att bli legitimerad sjuksköterska i Sverige, men vi skulle behöva insatser på EU-övergripande nivå. Tyvärr har EU-parlamentet vikt undan från att ta ställning i frågan, genom att godkänna två olika utbildningsspår för sjuksköterskor, där bara den ena leder till en kandidatexamen och den andra motsvarar den svenska utbildningen för undersköterskor.
Arbetet med studien har letts av forskare vid Center for Health Outcomes and Policy Research vid University of Pennsylvania inom ramen för projektet RN4CAST (Nurse forecasting in Europe), med finansiering av EU:s sjunde ramprogram (FP7 Health). Även den amerikanska National Institute of Health har bidragit till forskningen. Utöver USA och Sverige deltar forskare från Belgien, Botswana, Kina, Finland, Tyskland, Grekland, Irland, Norge, Polen, Spanien, Sydafrika, Schweiz, Nederländerna och Storbritannien i RN4CAST-projektet.
Publikation: “Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study”, Linda H Aiken et al.,The Lancet online 26 February 2014.
