Bröstcancertumör lurar immunförsvaret

– Immunförsvaret måste reagera lagom kraftfullt för att skydda maximalt. En alltför svag reaktion ökar chansen för tumören att överleva och att växa. Men även ett överaktiverat immunförsvar kan vara skadligt eftersom det kan ge upphov till inflammationer som driver bildandet av vissa typer av cancer, förklarar Caroline Bergenfelz.

Vanlig blodförgiftning, sepsis, har fungerat som modell och jämförelseobjekt för immunförsvarets reaktion vid cancer.

– Tumörer utnyttjar inflammatoriska mekanismer i kroppen som uppstår vid cancer. Dessa är ungefär desamma som uppträder vid allvarliga infektioner som till exempel blodförgiftning, men även vid en vanlig sårläkning, berättar Caroline Bergenfelz.

Vid blodförgiftning reagerar immunförsvaret först med full kraft för att oskadliggöra de organismer som angriper kroppen. Därefter programmeras cellerna om så att de snabbt stängs av, eftersom en fortsatt reaktion skulle skada eller till och med förstöra kroppens organ.

Det är denna kraftfulla avstängningsmekanism som särskilt intresserar Caroline Bergenfelz och hennes kolleger. Samma effekt finns även vid andra infektioner och vid sårläkning, men den är då svårare att studera eftersom den är svagare.

Liksom vid sepsis kan både sår- och tumörbildning leda till att kroppens vävnader skadas. När immunförsvaret väl har avvärjt hotet och stängts av ska det därför även se till att läkningen påbörjas. Forskarnas hypotes är att en del tumörer kan lura immunförsvaret att tro att faran är över och starta läkningsmekanismerna för tidigt. Bildandet av nya blodkärl och ny vävnad ger då tumören näring och möjlighet att växa.

I forskningen framkommer bland annat att proteinet Wnt5a som kan produceras av tumörer hindrade fortsatt utveckling av immunceller redan i monocytstadiet (då cellerna ännu är omogna). Konsekvensen blev att dessa inte mognade till tumördödande makrofager eller dendritceller som kan starta skyddssystem mot cancer. Istället gynnade Wnt5a uppkomsten av en sorts tumörfrämjande monocyter.

Caroline Bergenfelz kontrollerade sedan om dessa tumörfrämjande mononcyter förekom även vid bröstcancer. Baserat på monocyternas egenskaper kunde hon konstatera att de var påverkade redan tidigt under sjukdomsförloppet och att de blev fler när bröstcancern avancerade.

Det fanns också uppenbara likheter med de tumörfrämjande monocyterna och de för avstängning omprogrammerade monocyterna i blodförgiftningspatienter, vilket tyder på att dessa celler är liknande.

Fortsatta studier kring bröstcancer och immunförsvaret planeras i forskargruppen, bl.a. kring hur lymfocyter (vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret) uppträder i samband med bröstcancer.

Caroline Bergenfelz är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet. Den 7 mars försvarar hon avhandlingen ”Immunosuppressive myeloid cells in breast cancer and sepsis”.

Länk till avhandlingen

Fakta/Bröstcancer
Bröstcancer är ett samlingsnamn för alla de olika typer av cancer som kan uppstå i bröstet. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, både i Sverige och globalt. I Sverige får årligen 7 000 – 8 000 kvinnor diagnosen bröstcancer. Tumörer i brösten går i de flesta fall att operera bort, men om cancern sprider sig till andra organ kan den bli dödlig.

Text och foto: Björn Martinsson

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 6 mars 2014.