Min klimatpåverkan hjälper dig till en miljösmartare livsstil
Hur kan du minska din klimatpåverkan? Alla dina val påverkar miljön och med webb-verktyget Min klimatpåverkan kan du förstå hur din livsstil påverkar miljön och få tips om miljösmartare val. Min klimatpåverkan har utvecklats av Stockholm Environment Institute.
Det finns många sätt att förbättra sin miljöpåverkan; att byta till grön el, åka mer kollektivt, gå med i en bilpool, äta mer vegetariskt och slänga mindre mat. Syftet med Min klimatpåverkan är att individer och hushåll ska kunna räkna ut hur mycket deras vardagliga konsumtion påverkar klimatet och samtidigt få tips om alternativa, miljösmartare val.
– Det som skiljer Min Klimatpåverkan från andra verktyg på marknaden är att man kan skapa grupper av till exempel vänner, arbetskollegor och familjemedlemmar, och jämföra sin miljöpåverkan, säger Katarina Axelsson, projektledare på Stockholm Environment Institute och ansvarig för Min Klimatpåverkan. Verktyget har använts i Storbritannien i fem år och vår erfarenhet är att man gillar möjligheten att kunna jämföra sina resultat med andra. Jämförelsen skapar bra diskussioner. Verktyget används till exempel av skolklasser, där klasserna tävlar och jämför sina resultat med varandra.
Min klimatpåverkan räknar ut både ditt klimatfotavtryck och ditt ekologiska fotavtryck. Det vill säga, dels hur stora utsläpp av växthusgaser din livsstil genererar, dels hur mycket vatten och mark din livssstil tar i anspråk. Den nuvarande livsstilen hos en svensk kräver 3,25 jordklot varje år. Det betyder att svenskarnas livsstil inte är långsiktigt hållbar och att det finns stora klimat- och miljövinster i att långsiktigt minska vår resursförbrukning.
I Sveriges nationella utsläppsstatistik ingår bara de utsläpp som görs här, inte de utsläpp som genereras via vår konsumtion. Genom att använda Min klimatpåverkan kan du få en bild av hela den påverkan som din livsstil genererar, oavsett i vilket land utsläppen och miljöpåverkan sker.
I verktyget mäts klimatfotavrycket i ton koldioxidekvivalenter (eftersom utsläpp av alla växthusgaser är inräknade, inte bara koldioxid) och det ekologiska fotavtrycket mäts i så kallade globala hektar. Om jordens resurser ska fördelas rättvist kan varje person ta 1,8 globala hektar i anspråk per år för sin livsstil. En genomsnittlig svensk tar 5,7 globala hektar i anspråk per år. Om vi ska nå tvågradersmålet har man räknat ut att vi behöver komma ner till cirka 2 ton utsläpp av växthusgaser per person och år. Enligt en konsumtionsbaserad utsläppstatistik släpper en genomsnittlig svensk ut cirka 14 ton per person och år.
En annan, unik funktion, är att verktyget sorterar på postnummer, vilket gör det möjligt att samla in data om specifika områden, stadsdelar eller hela samhällen. Det är mycket värdefull information för framtida forskningsinitiativ kring hållbara städer och samhällen. Med Min klimatpåverkan kan man även göra klimatlöften.
Ligger du under eller över det nationella genomsnittet på 14 ton per person och år? Hur långt har du kvar för att komma ner till de två ton per person och år som är långsiktigt hållbara utsläpp på global nivå? Ta reda på ditt klimat- och ekologiska fotavtryck på www.minklimatpaverkan.se
Bakgrund: Ett av Stockholm Environment Institutes forskningsområden omfattar hållbar konsumtion och produktion. Inom ramen för detta utvecklades REAP (Resources and Energy Analysis Programme) 2008 i Storbritannien. REAP är ett avancerat verktyg som hjälper beslutsfattare att mäta och förstå miljöbelastningar kopplade till konsumtion på kommunal nivå. Ur detta verktyg har Min klimatpåverkan utvecklats, med samma beräkningsmetoder som REAP och för Sverige, men på individ- och hushållsnivå.
