Orättvisor i förarprov ses över
Under praktiska förarprov för tung motorcykel använder män och kvinnor samma fordon. Men eftersom kvinnor i genomsnitt är kortare än män får de svårare att klara ett manöverprov. Nu ska VTI analysera vilka orättvisor det finns i provets utformning på både mc och bil.
VTI har fått ett regeringsuppdrag att analysera mäns och kvinnors möjligheter att genomföra förarprov för körkort med godkänt resultat. Det som ska analyseras är om det finns några orättvisor i provets utformning som gör det lättare för män eller för kvinnor att få godkänt. Ett tydligt exempel är det praktiska provet för lite tyngre motorcykel.
– Vi vet att kvinnor är i genomsnitt 166 centimeter långa medan män är 179 centimeter. Ändå används samma provfordon för både män och kvinnor, vilket gör att de kortare kvinnorna får svårare att klara det obligatoriska manöverprovet, de har helt enkelt svårare att nå ner till marken och att nå fram till styret vid fullt styrutslag. Detta trots att de enligt våra tidigare undersökningar väljer att köra mer anpassade motorcyklar när de sen fått sitt körkort, säger Nils Petter Gregersen, tillförordnad forskningschef på VTI.
Han ska tillsammans med forskaren Sonja Forward genomföra utredningsarbetet.<br />I statistiken över prov syns att män klarar körproven på mc bättre än kvinnor medan de klarar sig lika bra på körprovet för personbil.
– Vi kan också se att kvinnor klarar sig bättre på de teoretiska proven, för både mc och bil. Just dessa skillnader gör att vi också behöver studera andra bakomliggande förklaringar som går på tvärs med kön, såsom ålder, hur man utbildat sig inför provet, socioekonomisk bakgrund och liknande, säger Nils Petter Gregersen.
Utredningen består av olika moment, kunskapsöversikt, analys av körkorts- och förarprovsstatistik, samråd med berörda aktörer och observation av förarprov.
En kunskapsöversikt ska sammanställas där befintlig forsknings- och utredningslitteratur inom området förarprov och genusperspektiv studeras och sammanfattas. Den genomförs med hjälp av VTI:s bibliotek, BIC. I kunskapsöversikten ingår en genomgång av svenska regelverk och EU-direktiv som berör utredningen.
Körkorts- och förarprovsstatistik analyseras avseende till exempel könsskillnader i körkortstagande, omprov, anmälningsform till prov, godkännandegrad vid teori- respektive praktiska prov samt moment som godkänns respektive underkänns.
Problemanalysen avser att utreda vilka genusperspektiv som är viktiga att belysa i utredningen sett ur olika aktörers perspektiv. Detta görs genom samråd med berörda aktörer. Samrådet består av två olika delar, dels en workshop där svenska aktörer är representerade, dels samtal med internationella aktörer på området.
Resultaten från utredningens olika delar samlas till en samlad analys där förarprovets könsneutralitet lyfts fram och diskuteras. Från denna samlade analys föreslås eventuella nödvändiga ytterligare analyser eller forskningsinsatser. Utredningen ska vara klar i juni 2014.
Bild: Hejdlösa Bilder
VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter. Kvalitetssystemet och miljöledningssystemet är ISO-certifierat enligt ISO 9001 respektive 14001. Vissa provningsmetoder är dessutom ackrediterade av Swedac. VTI har omkring 200 medarbetare och finns i Linköping (huvudkontor), Stockholm, Göteborg, Borlänge och Lund.
