Inflammationshämning har begränsad effekt vid kronisk kranskärlssjukdom

Studien gav stöd för att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen.

Sedan många år har man kunnat påvisa inflammation vid de åderförkalkningsförändringar i hjärtats kranskärl som leder till hjärtinfarkt. I en stor världsomfattande studie (STABILITY) har en internationell forskargrupp studerat inflammationshämning för att förebygga åderförkalkningshändelser. Resultaten från studien publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine samtidigt som de presenteras vid American College of Cardiology´s årliga möte i Washington

Studien har letts av professor Lars Wallentin vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR) och professor Harvey White från Auckland, Nya Zealand.

Studien utvärderade effekten av en ny inflammationshämmande substans (darapladib). I studien jämfördes darapladib med placebo hos patienter med kronisk kranskärlssjukdom med syfte att minska risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtdöd. I studien lyckades inte darapladib uppnå denna primära målsättning. Resultaten visade dock en minskning av specifika kranskärlsrelaterade händelser, som hjärtinfarkt, instabil angina och behov av kranskärlsingrepp.

– Denna effekt stöder hypotesen att inflammationshämning kan ändra utvecklingen av riskabla åderförkalkningsförändringar i kranskärlen och därmed minska risken för hjärtinfarkt och andra kranskärlshändelser” säger professor Lars Wallentin.

Studien genomfördes med målsättningen att visa tilläggseffekten av den nya behandlingen med darapladib hos patienter som samtidigt fick optimal förebyggande behandling med alla andra rekommenderade åtgärder.

– Svårigheterna att nå ett signifikant resultat av vår behandling var stor på grund att av patienterna redan var optimalt behandlade med preventionsbehandling – 97% behandlades med statiner, 92% med acetylsalicylsyra, 79% med betablockad och 77% med ACE-hämmare. Därför var det en stor framgång att vi under studien uppnådde en viss tilläggseffekt, säger docent Claes Held som ledde den oberoende utvärderingen av alla kliniska händelser i studien vid UCR i Uppsala.

Utvärderingen av studien fortsätter nu med analys av blodprover som togs från alla patienter under studiens gång. Dessa blodprover analyseras vid UCR Laboratoriet.

– Vi genomför för närvarande analyser av ett stort antal blodprover som påvisar risk för hjärthändelser och inflammationsaktivitet. Vår förhoppning är att vi skall identifiera biomarkörer som möjliggör för läkare att i framtiden identifiera de patienter som har störst nytta av denna nya form av behandling, säger professor Agneta Siegbahn ansvarig för UCR Laboratoriet.

Mer information om studien:
Darapladib är en kraftig hämmare av Lp-PLA2 som är ett enzym som aktiveras i kranskärlen vid inflammation och där ökade nivåer av Lp-PLA2 i blodet indikerar ökad risk för hjärtinfarkt vid åderförkalkningssjukdomar. STABILITY studien är en global fas III studie som inkluderade 15 828 patienter från 39 länder med kronisk kranskärlssjukdom till behandling med 160 mg darapladib eller placebo dagligen. Uppföljningstiden var i genomsnitt 3,7 år. Minskningen av det primära effektmåttet – tid till första hjärtinfarkt, stroke, och hjärtrelaterad död – uppnådde inte statistisk signifikans med 769 händelser (9,7%) i darapladibgruppen jämfört med 819 händelser (10,4%) i placebogruppen. Dock observerades en signifikant minskning av det sekundära effektmåttet med en minskning av viktiga kranskärlshändelser (hjärtinfarkt, akut behov av angioplastik/ballongvidgning eller bypass operation, eller död) så att darapladibgruppen hade en 10% relativ riskreduktion, med 737 händelser (9,3%) jämfört med 814 händelser (10,3%) för placebo. Inga allvarliga biverkningar relaterade till behandlingen med darapladib noterades.

Läkemedlet darapladib utvecklas av GlaxoSmithKline, som även sponsrar genomförandet av STABILITY studien.