Stor satsning på höghastighetskameror
Professor Jens Fransson tillsammans med kollegor har beviljats ett anslag om 23 609 000 kronor till ”Odqvist laboratory for experimental MUlti-SCaLE mechanics – MUSCLE”. Pengarna kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ska främst gå till avancerad optisk mätutrustning, det vill säga höghastighetskameror som tar 1 miljon bilder per sekund.
– Pengarna är i huvudsak avsedda att användas till inköp av mätutrustning för forskning och forskarutbildning inom teknisk mekanik, säger Jens Fransson, professor i experimentell strömningsmekanik vid KTH och den som står som anslagsmottagare.
Han fortsätter med att berätta att den avancerade optiska utrustningen bland annat består av mycket avancerade höghastighetskameror, som kan fånga upp till 1 miljon bilder per sekund och andra med hög sensorupplösning och förmåga att snabbt spara och bearbeta mycket data.
– I slutändan handlar det om att lagra data och bearbeta informationen. Tidigare kunde det ta veckor att processa data, med den nya utrustningen kommer vi att optimera bildbehandlingen så att det går betydligt snabbare. Anledningen till att vi behöver och vill investera i optiska mätinstrument är för att denna utrustning är, i vissa avseenden, betydligt bättre än traditionella mätsonder. Sondens närvaro kan påverka mätningarna medan du med en optiskt instrument inte riskerar att störa exempelvis en strömmande vätska eller gas, säger Jens Fransson.
Jens Fransson tillägger att det också är svårt att göra beräkningar och simuleringar inom den strömningsmekanik som han och kollegorna arbetar med, detta på grund av de höga Reynoldstal som förekommer.
Pengarna tillfaller som sagt Odqvistlaboratoriet, som består av tre samarbetande institutioner vid KTH: Hållfasthetslära, Farkost och flyg och Mekanik. Jens Fransson berättar att labbet tidigare gick under namnet Centre for Experimental Mechanics, CEEM.
– År 2010 bildades CEEM. Här har vi samlat all experimentellt avancerad forskning och utbildning inom teknisk mekanik. En ny KTH-satsning inledes 2013, vilket innebär att KTH under fem år framöver går in med 2 miljoner per år. Detta för att stärka de befintliga forskningsmiljöerna för experimentell mekanik, säger Jens Fransson. Han tillägger att en av anledningarna till att KTH fick anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse förmodligen var den redan gjorda satsningen från KTH:s sida.
– Jag tror också att styrkan i ansökan är det nationella perspektivet, samt ett starkt stöd från övriga universitet. Vidare tror jag att det faktum att vi förser svensk industri med arbetskraft i form av examinerade studenter har vägt tungt. Idag handlar det om att kunna visa på bredd, och vi har en samlad kompetens under ett och samma tak, säger Jens Fransson.
Den typ av forskning som kommer att bedrivas i Odqvistlaboratoriet är enligt Jens Fransson forskning runt vätskors strömning, ljud och vibrationer och olika typer av material när det kommer till flygplan och bilar som två exempel. Pengar ger också en utökad möjlighet att samarbeta med akademi och industri både i och utanför Sverige.
– KTH är redan idag en attraktiv partner i olika forskningssammanhang som har med teknisk mekanik att göra. Våra kort kommer att stärkas ytterligare med dessa pengar, både här hemma och utanför Europa och EU, säger Jens Fransson.
Han avslutar med att säga att anslaget från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse innebär ett jättelyft både för forskningen och för forskarutbildningen.
