Astma och näsbesvär hos frisörer
Nästäppa, rethosta, pip i luftrören, trötthet och brist på energi drabbar en hel del kvinnliga frisörer. Bara en månad efter att de kommit tillbaka från en semester har deras livskvalitet ibland sjunkit kraftigt, beroende på de arbetsrelaterade besvären. Det framgår av en avhandling från Lunds universitet.
– Många har haft frisör som sitt drömyrke ända sedan de var små. Får de då besvär försöker de anpassa sig på olika sätt, men det kan vara väldigt svårt, säger Kerstin Kronholm Diab. Hon är regionmiljösköterska vid avdelningen för Arbets- och miljömedicin hos Region Skåne samt forskare vid Lunds universitet.
I båda egenskaperna har hon sysslat mycket med frisörer och deras arbetsmiljöproblem, speciellt de luftvägsbesvär som orsakas av alla blekmedel, hårfärger och sprayer. Frisörer har en klart ökad risk för både astma, nästäppa, rethosta och pip i luftrören jämfört med befolkningen i allmänhet.
Somliga försöker hantera besvären genom att ta ut ett par semesterdagar när symtomen blivit för kraftiga, fann Kerstin Kronholm Diab i en tidigare studie. Det bidrar till att de sällan kan ta ut långa semesterperioder.
– I en av våra studier ville vi följa en grupp frisörer som återkommit från tre veckors semester. Men vi kunde inte få ihop tillräckligt många som varit lediga så länge, så vi fick ändra villkoren till bara två veckors semester, berättar hon.
Frisörerna följdes sedan i en månads tid. Under den månaden fick de frisörer som besvärades av blekmedel ökande besvär och en sjunkande livskvalitet. De friska frisörerna däremot upplevde snarast bättre livskvalitet efter en månad på arbetet.
– Frisörerna trivs ju på många sätt väldigt bra. De tycker om kontakten med kunderna, gemenskapen med kollegorna och att yrket är fritt och kreativt. Det är nog därför även de som har luftvägsproblem så gärna vill vara kvar i yrket, säger Kerstin Kronholm Diab.
De allra flesta frisörer i Sverige är kvinnor och egenföretagare. På en hårsalong är det ofta en av frisörerna som är ägare medan de andra hyr varsin stol. Det oklara ansvaret för arbetsmiljön och frisörernas låga anslutning till fack och företagshälsovård gör det svårt att ta itu med arbetsmiljöproblemen, som kan kräva dyra investeringar.
– Somliga frisörer försöker skydda sig genom att bära en liten fläkt på sig, eller använda andningsskydd. Men fläkten ger ingen bra hjälp eftersom den bara sprider runt kemikalierna i rummet, och andningsskyddet kan verka avskräckande på kunderna. Det bästa är därför att installera en bra ventilation i salongen och dragskåp i det rum där man blandar till färgerna, förklarar Kerstin Kronholm Diab.
Ännu bättre vore det förstås om de olika hårprodukterna blev mer skonsamma. Men dit är vägen lång, eftersom man ännu inte vet tillräckligt om vilka specifika ämnen i hårkemikalierna det är som framkallar besvären. Tills vidare handlar det därför om att öka medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse både hos dem som redan arbetar i yrket och dem som är lärare respektive elever på frisörutbildningarna.
Ingela Björck
FAKTA
Avhandlingen heter ”Female hairdressers – Respiratory symptoms, mechanisms and health-related quality of life and their views on the work environment”, och läggs fram den 4 april. En sammanfattning finns på www.lu.se/lup/publication/4353400.
