Flera perspektiv måste mötas gällande begreppet arbetsförmåga
Trots att arbetsförmåga är ett debatterat fenomen saknas studier som belyser begreppet ur flera perspektiv. Inger Jansson vid Hälsohögskolan i Jönköping visar i en ny doktorsavhandling i arbetsterapi hur betydelsefullt det är att olika perspektiv får bidra till att bättre illustrera den dynamik som ryms inom det mångfacetterade begreppet arbetsförmåga.
Begreppet arbetsförmåga har tidigare framförallt setts ur ett individuellt perspektiv. Men genom att se arbetsförmåga även från ett arbetsgivarperspektiv och ett rehabiliteringsperspektiv kan begreppet bättre illustreras. Det behövs både för att förbättra individens förutsättningar att komma tillbaka till arbete efter sjukskrivning men också för att förbättra behandlingsmetoder med samma syfte.
Studier om arbetsgivarens uppfattningar om arbetsförmågan har fram tills nu varit näst intill obefintliga. Arbetsgivare med erfarenhet av anställda med långvariga ohälsoproblem intervjuades i en av avhandlingens studier och beskrev sig som delaktiga i att forma arbetsförmågan.
– Att ha vetskap om arbetsgivares förväntningar på arbetsförmåga gör det lättare att anpassa arbetsrollen för individer med hälsoproblem. Det finns även ett behov av att få hjälp att tänka i nya banor och hitta nya möjligheter i arbetslivet, förklarar Inger Jansson.
Att förbättra individens arbetsförmåga är ett nytt uppdrag inom sjukvårdens rehabiliteringsgaranti. Inger Jansson har studerat personer som tidigare varit sjukskrivna. Bland dessa individer fanns ett stort behov av stöd från arbetsgivare och från professionella inom rehabilitering. I en av doktorsavhandlingens studier har Inger Jansson studerat hur individuell kognitiv beteendeterapi (KBT) och egenvårdsgrupper med problembaserad metod (PBM) påverkade individen och individens arbetsförmåga.
– Genom någon av dessa insatser fick personerna möjlighet att skaffa sig strategier för ett mer hållbart agerande. Det visade sig att både KBT och PBM gjorde att ångest och depression minskade och den egenskattade arbetsförmågan förbättrades, främst i KBT-gruppen. Resultatet stödjer att det är bättre att sätta in dessa aktiva interventioner istället för att enbart använda passiv behandling som sjukskrivning och medicinering, konstaterar Inger Jansson.
Inger Jansson försvarade framgångsrikt sin doktorsavhandling i arbetsterapi ”On the nature of work ability” vid Hälsohögskolan i Jönköping den 11 april.
