Forskning kring hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk
Hur optimerar vi användandet av åkermarken? Kan ett mer mångfaldigt jordbruk med både ettåriga och perenna grödor bidra till att öka hållbarheten i dagens jordbruk? Vad krävs för att utveckla en hållbar storskalig odling av makroalger? Hur kan produktionen av eftertraktade produkter som fläckig havskatt och hummer effektiviseras?
Dessa frågor ska fem forskningsmiljöer, som får dela på 62 miljoner kronor från Forskningsrådet Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse, studera närmare.
– Det är första gången som Formas, Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse delar ut medel tillsammans och vi tror att det kan ge ett mervärde för forskningen, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.
Utöver de 62 miljonerna har medel avsatts till en koordinator som kommer att ha en övergripande funktion. Koordinatorn ska se till att kunskap överförs mellan forskningsmiljöerna samt bidra till att forskningen nyttiggörs.
– Det ska bli spännande att följa forskningsprojekten och hur de kan bidra till ett mer integrerat synsätt på produktion i vatten och på land, säger Lars-Erik Liljelund Mistras VD. Det finns stor potential inom detta område, både miljö- och affärsmässigt.
– Vi är väldigt glada över samarbetet med Formas och Mistra. Det ger oss möjlighet att satsa i större projekt med strategisk betydelse för hållbar utveckling av svenskt lantbruk, säger Pär-Johan Lööf, som koordinerar lantbruksforskningen på Lantmännen R&D.
Bakgrund
Hösten 2013 utlyste forskningsrådet Formas tillsammans med Mistra och Lantmännens Forskningsstiftelse totalt 68 miljoner kronor för forskning om ”Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord- och trädgårdsbruk”. Målet med utlysningen var att ta fram ny kunskap samt att stärka svensk forskning och skapa underlag för forskningsmiljöer inom dessa, för samhället, viktiga områden. Totalt inkom 44 ansökningar. I dagarna beslutade de tre aktörerna vilka som får dela på drygt 62 miljoner fördelat på fyra år – 2014-2017.
Mistra: Thomas Nilsson, Thomas.nilsson@mistra.org
Formas: Mattias Norrby, Mattias.norrby@formas.se
Lantmännens Forskningsstiftelse: Helena Fredriksson, Helena.Fredriksson@lantmannen.com
Nedan följer beskrivningar på de projekt som beviljats medel:
Mjölk på gräs och biprodukter
Professor Kjell Holtenius, SLU, Uppsala, kjell.holtenius.slu.se
Belopp: 14,9 Mkr
Hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige
Henrik Pavia, Göteborgs universitet, henrik.pavia@bioenv.gu.se
Belopp: 15,7 Mkr
Makroalgsodling är globalt sett den snabbast växande sektorn inom vattenbruk, men är trots goda naturliga förutsättningar helt outvecklat i Sverige. Men vad krävs för att utveckla en hållbar storskalig odling av makroalger i Sverige?
Algodling har många fördelar jämfört med landbaserad biomassaproduktion. Makroalger växer snabbare än landväxter och är effektivare på att fånga in koldioxid. Odling i havet kräver heller inte gödning, pesticider eller konstbevattning och tar inte värdefull jordbruksmark i anspråk. Istället fångas näringsämnen upp och genom användande av alger för föda, foder och gödning kan man skapa en länk till lantbruk för att sluta kretslopp.
Det här projektet tittar särskilt på odling av makroalgen sockertare (Saccharina latissima) som förekommer naturligt vid svenska västkusten. Sockertare kan användas i livsmedel och foder till djur, och potentiellt även till att producera bioetanol och plast. Projektet kommer att behandla metodologiska och miljömässiga aspekter såsom nya odlingstekniker, massproduktion av sporer och groddplantor, avel av odlingsvarianter och socioekonomiska hållbarhetsanalyser. I samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland kommer problematiken för etableringstillstånd av storskaliga odlingar att studeras. Det multidisciplinära forskningslaget kommer i projektets olika delar att ha ett nära samarbete med myndigheter, företag och andra intressenter.
Utnyttjande av skördegapet för uthållig intensifiering av höstveteproduktionen
Fil dr Bo Stenberg, SLU, Uppsala, bo.stenberg@slu.se
Belopp: 8,4 Mkr
Är det möjligt att öka skörden av vete samtidigt som man minskar miljöpåverkan av odlingsinsatser? Vete är en av världens viktigaste grödor för livsmedel men veteskördarna i Europa stagnerar. Skördeutvecklingen i Sverige har dessutom varit sämre än för de flesta länder i Västeuropa. Skördegapet – skillnaden mellan vad som skulle kunna skördas och vad som skördas, behöver minska om vi ska få en ökad produktion. Den potentiella skörden är den maximala skörden för en gröda, under givna klimatförhållanden, då grödan inte utsätts för vatten- eller näringsbrist eller annan negativ påverkan, t.ex. sjukdomar. Ökade insatser för att höja skörden t.ex. ökning av viss gödsling ökar dock risken för miljöpåverkan av odlingen, t.ex. utlakning. Det övergripande syftet med projektet är att öka storleken på veteskördarna och samtidigt minska miljöpåverkan genom att variera och anpassa olika odlingsinsatser som t ex gödsling så att man t ex gödslar områden med hög potential mer, och områden med låg potential, mindre. Forskarna ska speciellt studera höstskörden och göra fältförsök på fyra platser under tre år.
Innovativa lösningar för utveckling av marint vattenbruk med hög kvalitet i Sverige – fokus på miljömässig och ekonomisk hållbarhet
Kristina Snuttan Sundell, Göteborgs universitet, kristina.sundell@bioenv.gu.se
Belopp: 15,9 Mkr
Hur kan man effektivisera produktionen av eftertraktade fisk- och skaldjur som fläckig havskatt och hummer? Projektet, kommer att utveckla nya foder baserade på hållbara råvaror från musslor och outnyttjade biprodukter från strömming och skaldjur, samt multitrofa och recirkulerande akvakultursystem (RAS) med minimala utsläpp.
Projektet har som mål att utveckla en hållbar strategi för etablering av ett svenskt, marint vattenbruk.Projektet består av experter i biologi, teknik, livsmedelsvetenskap, livscykelanalys (LCA) och ekonomi. Projektet kommer anta utmaningarna att minska beroendet av fiskolja och fiskmjöl i det foder som behövs för fiskodlingen, utveckla kvalitetslarvfoder och minska utsläppen av näringsämnen med ett helhetsperspektiv på hållbarhet som inbegriper socioekonomiska aspekter.
Pilotodlingar kommer att anläggas där forskning, innovation, utbildning och samverkan mellan forskare och branschen kan äga rum. Projektet omfattar västsvenska samhällsaktörer och privata intressenter som stödjer projektets mål att skapa modellsystem för marin odling och affärsplaner för foderföretag. Detta säkerställer en utveckling av ett bärkraftigt vattenbruk i samklang med samhället.
Perenna grödor – viktiga komponenter till robusta och hållbara produktionssystem?
Docent Anna Westerberg, SLU, Uppsala, anna.westerbergh@slu.se
Belopp: 7,1 Mkr
Kan ett mer mångfaldigt jordbruk med både ettåriga och perenna grödor bidra till att öka hållbarheten i dagens jordbruk? Dagens jordbruk bidrar till ökat näringsläckage och försämring av jordens bördighet och kräver stora insatser av växtskydd och gödsel. Fördelarna med perenna grödor är många – allt från minskad energiförbrukning och markpackning, minskat näringsläckage till ökad kolinlagring i marken. Odling av perenna grödor kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan. Djupare kunskap saknas dock eftersom få relevanta vetenskapliga undersökningar som jämfört ettåriga och perenna odlingssystem har gjorts. Detta för att det inte finns någon förädlad perenn släkting att jämföra den ettåriga grödan med, förutom perent vete. För att undersöka om perenna spannmål är en viktig komponent i ett hållbart jordbruk ska forskarna 1) identifiera skillnader i agronomiska egenskaper mellan perent respektive ettårigt vete i jordar med olika näringsstatus, 2) identifiera skillnader i övervintringsförmåga mellan olika linjer av perent vete i norra, mellersta och södra Sverige, 3) utveckla perent korn-material för jämförelse med ettårigt korn, 4) fördjupa kunskapen om den genetiska bakgrunden av perenna egenskaper för framtida förädling av perenna sorter, 5) utbyta kunskap med lantbrukare och forskare under projektets gång.
