Stor studie om ballongvidgning vid hjärtinfarkt
Behandlas en akut hjärtinfarkt med ballongvidgning inom en timme ökar chanserna att överleva. Det framgår i en stor studie med 13 000 patienter som genomförts av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
– Studien visar tydligt hur viktigt det är att snabbt öppna upp det igentäppta blodkärlet vid en stor hjärtinfarkt. Görs det under en timme från första EKG har du en betydligt större chans att överleva, säger Sasha Koul som är läkare vid Kranskärlsenheten på Skånes universitetssjukhus och ingår i professor David Erlinges forskargrupp vid Lunds universitet.
Största studien i världen hittills
I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of American Heart Association presenteras resultaten från den hittills största studien i världen om hur överlevnaden påverkas av tidsfördröjningen från första sjukvårdskontakt till behandling vid en akut hjärtinfarkt.
– Det jag har tittat på i min studie är de infarkter där det är helt stopp eller nästan helt stopp i något av kranskärlen på grund av en blodpropp, säger Sasha Koul. Det är vad vi kallar för ST-höjningsinfarkt och där varje minut räknas. Nuförtiden behandlas nästan alla patienter med stora hjärtinfarkter med akut ballongvidgning, men forskningsresultaten har tidigare inte varit tydliga när det gäller hur bråttom det är att sätta in den behandlingen från första sjukvårdskontakt.
Bilden visar ett kranskärl som är stängt på grund av ett fettrikt plack. En blodpropp har bildats. Ballongvidgning trycker undan placket och blodproppen och blodflödet i kärlet kommer igång igen. Bild: David Erlinge
Kraftigt ökad dödlighet vid fördröjning över två timmar
Genom att undersöka registerdata för alla patienter i Sverige med akut ST-höjningsinfarkt (se faktaruta till höger) under perioden 2003 till 2008, har forskarna kunnat se en ökning av dödligheten med omkring 45-50 procent när det dröjde mer än 2 timmar från första EKG-undersökning till genomförd ballongvidgning jämfört med under 1 timme.
Till skillnad mot tidigare studier har forskarna utgått från när den första EKG-undersökningen görs och inte när symptomen på en hjärtinfarkt börjar.
– Det gör det lättare att få säkra data, säger Sasha Koul. Nu kan vi tydligt peka på hur viktigt det är att sjukvården organiseras så att så många som möjligt med en stor hjärtinfarkt kan behandlas med ballongvidgning inom en timme. Idag ligger medeltiden på mellan 70 och 90 minuter från första EKG.
Sasha Koul, läkare och doktorand vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Planera vården optimalt
Sasha Koul pekar på att resultaten från studien är en viktig lärdom för de som planerar sjukvården och fördelar resurser.
– Det är viktigt att alla onödiga fördröjningsmoment slipas bort i organisationen. Om exempelvis bara transporten till sjukhuset tar över en timme behöver du verkligen tänka till eftersom den extra tiden kan göra stor skillnad, säger Sasha Koul. Man tänker kanske inte på att 75 procent av all tid är jourtid – kvällar, nätter och helger. Samtidigt behöver vi i vårdteamet tillräckligt många akuta hjärtinfarktpatienter för att jobba effektivt tillsammans. Det är en känslig balansgång mellan transporttiden för patienterna och vilka resurser som ska finnas på sjukhusen.
I studien kunde forskarna också se att inte bara fler patienter överlevde om de snabbt fick ballongvidgning vid en stor hjärtinfarkt. I regel ledde det också till mindre hjärtsvikt hos patienterna.
– Kan vi förebygga hjärtsvikt undviker vi ett enormt lidande för patienten, och en stor sjukhusbörda, säger Sasha Koul avslutningsvis.
Text: NINA NORDH
Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 30 april 2014. Artikeln är publicerad i tidskriften Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.
Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se.