Svampar avslöjar dopning och läkemedelsbiverkningar
En trådsvamp av släktet Cunninghamella och arbetet med en doktorsavhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ledde till att två kulstötare 2012 fråntogs sina guld- respektive bronsmedaljer från OS i Aten, åtta år tidigare. Nu disputerar Axel Rydevik på sina forskningsresultat vid Uppsala universitet.
De båda medaljörerna hade använt sig av den anabola steroiden oxandrolon. Genom att två tidigare okända nedbrytningsprodukter av steroiden, så kallade metaboliter, nu har kunnat framställas och identifieras så har det också blivit möjligt att fälla medaljörerna för dopning i efterhand. Bakom framgången ligger studier av trådsvampen Cunninghamella som möjliggjort att oxandrolon kan påvisas mycket längre tid efter avslutad behandling, jämfört med vad som var möjligt OS-året 2004. Studierna ingick i det fyraåriga projekt som lett fram till Axel Rydeviks avhandling. Huvudhandledare har varit laborator Mikael Hedeland och biträdande handledare professor Ulf Bondesson, båda vid SVA.
– Det finns ett stort behov av att identifiera och framställa nedbrytningsprodukter från läkemedel och andra missbrukssubstanser av intresse inom dopningskontrollen. Orsaken till detta är att många ämnen omvandlas i kroppen så man bör istället leta efter omvandlingsprodukterna i dopningsproverna eftersom dessa går att hitta mycket längre tid än den substans som intagits. Tillgången är dock begränsad på sådana så kallade metaboliter att använda som jämförelsematerial vid analysen, säger Axel Rydevik.
– Det nu aktuella forskningsprojektet har syftat till att framställa olika metaboliter genom att undersöka om svampar från släktet Cunninghamella kan användas för att imitera nedbrytningen av läkemedel hos hästar och människor.
Ett viktigt resultat från projektet är att dessa svampar verkligen kan bilda samma nedbrytningsprodukter som hästar och människor. Detta visar att de kan användas för att förutse vilka metaboliter som kan vara av intresse att identifiera inom dopningskontrollen. En annan viktig upptäckt är det nya koncept som tagits fram för att framställa en typ av metaboliter som kallas glukuronider. Dessa är viktiga både för dopningskontrollen och vid andra typer av rättskemiska analyser.
Glukuronider kan ofta vara svåra att framställa genom kemisk syntes, men genom att ta hjälp av svampen så är det möjligt att på ett enklare sätt tillverka dem. Detta kan hjälpa laboratorierna att få tillgång till dessa metaboliter, vilket underlättar möjligheten att bekräfta om någon otillåten substans har använts.
Projektet har också lyckats visa att det skulle gå att använda svamparna för att undersöka vissa biverkningar under utvecklingen av nya läkemedel. Svampen kan ge indikationer på att skadliga metaboliter riskerar att bildas i kroppen, något som är viktigt att studera innan nya ämnen testas på människor eller djur.
– Svamparna kan bidra med viktiga kunskaper för både dopningskontrollen och läkemedelsutvecklingen. Ibland känns det smått otroligt att några små svampar kan sätta dit olympiska medaljörer som fuskat, och mycket talar för att det kommer att hända igen, säger Axel Rydevik.
Axel Rydevik disputerar fredag 9 maj, kl 09:15, i sal B41 på Biomedicinskt Centrum, Uppsala universitet. Avhandlingens titel är Drug Metabolites Formed by Cunninghamella Fungi – Mass Spectrometric Characterization and Production for use in Doping Control.
