Så kan ängs- och betesmarker skötas utan lie och mule
Allt färre betesdjur och ett minskat behov av fodermarker är ett hot mot många ängs- och betesmarker och deras värdefulla biologiska mångfald. Lösningen kan vara att hävda dessa marker med andra och mer rationella metoder än lieslåtter och bete, och att utnyttja biomassan som bioenergi. Om detta handlar en rapport från SLU.
Ängs- och betesmarker utgör unika livsmiljöer för många växter, svampar och djur, och är mycket värdefulla för deras höga biologiska mångfald. Om de höga naturvärdena ska bevaras måste dessa marker hävdas med en skötsel som hindrar igenväxning och bevarar och förstärker markens biologiska mångfald.
Nu har tre SLU-forskare sammanställt den kunskap som finns idag om andra skötselmetoder än lieslåtter och bete, och om andra användningsområden för de skördade växterna.
– Det finns två stora utmaningar om vi vill hejda igenväxningen på dessa marker, säger Georg Carlsson, en av forskarna bakom rapporten. Den ena är att hitta rationella system för hantering av betesdjur, den andra handlar om effektiv insamling och användning av biomassa.
I rapporten lyfter forskarna fram fyra särskilt intressanta skötselmetoder och användningsområden, som antingen kan tillämpas direkt eller bör utvärderas vidare:
– Flexibel hävd, till exempel genom kombination av maskinell skörd och extensivt bete eller bränning.
– Maskinanpassad hävd av skogsbeten och lövängar.
– Småskalig och rationell teknik för slåtter och borttransport av biomassa från små och hinderrika fält.
– Samordning och utveckling av avsättning för biomassan för bioenergiändamål.
Författarna hoppas att rapporten ska ge inspiration för tillämpning av
nya hållbara skötselmetoder och alternativ användning av skördat
växtmaterial, så att hävden och den biologiska mångfalden i ängs- och
betesmarker kan utvecklas positivt.
FAKTA
Rapporten Alternativa skötselmetoder för ängs- och betesmarker och användning av skördat växtmaterial. Av: Georg Carlsson, Sven-Erik Svensson & Urban Emanuelsson. SLU, Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Rapport 2014:11.
http://pub.epsilon.slu.se/11094/7/carlsson_g_etal_140331.pdf
