Nya behandlingar ger hopp för ”öronbarn” och snarkare

Öronkatarr är en av de vanligaste barnsjukdomarna och den vanligaste orsaken till hörselnedsättning. Ofta läker sjukdomen ut spontant, men många barn behöver behandling på grund av långvarig hörselnedsättning.

Sömnapné drabbar var femte vuxen i Sverige. Sjukdomen, som ger tillfälliga andningsuppehåll i sömnen, ökar risken både för hjärt-kärlsjukdomar och trafikolyckor.

Gemensamt för öronkatarr och sömnapné är att dagens behandlingar inte räcker till för att hjälpa alla patienter. Flera metoder har dessutom en dålig medicinsk effekt, vilket gör att många barn och vuxna tvingas leva med sin sjukdom.

Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu utvecklat två nya icke-kirurgiska behandlingsmetoder som kan ge lättillgänglig och effektiv hjälp för både öronkatarr-barn och snarkare.

Barn som lider av kvarstående öronkatarr får idag oftast ett plaströr inopererat i trumhinnan. Förutom risker förknippade med narkos kan plaströreren i enstaka fall ge komplikationer.

Göteborgsforskarnas nya metod bygger på tryckutjämning, där barnen med hjälp av en ansiktsmask uppnår samma effekt som när du håller för näsan och försöker blåsa ut luften med stängd mun.

– Att tryckutjämning kan lindra öronkatarr har varit känt i flera hundra år. Men barn under fem år, vilka är de som behöver behandlingen mest, har svårt att lära sig tekniken vilket leder till både obehag och utebliven effekt, säger doktoranden Armin Bidarian-Moniri som presenterar rönen i sin avhandling:

– I vår metod får barnen använda en ansiktsmask kopplad till en ballong och en pump som pryds av en nallebjörn. Barnen instrueras att leka med nallefiguren, och blåser på så sätt upp en ballong vilket leder till tryckutjämning.

Försöken visar att de flesta barnen i åldern 1,5 till 8 år klarade att utföra tryckutjämningar med den nya metoden. För över 80 procent av de undersökta barnen förbättrades dessutom öronkatarren avsevärt. I en uppföljande studie testade metoden på barn som stod i kö för operation.

Efter fyra veckors behandling var hörselförbättringen så god att bara 20 procent av barnen behövde gå vidare med den planerade operationen. Effekten kvarstod även vid en uppföljning ett år senare, och inga biverkningar noterades.

När det gäller sömnapné hos vuxna behandlas den oftast med en kombination av viktreduktion och behandling med luftpump som håller luftvägarna öppna, eller med en så kallad sovskena som drar fram underkäken och tungan under sömnen. För många patienter är dessa behandlingar dock obehagliga och/eller saknar tillräcklig medicinsk effekt.

Armin Bidarian-Moniri och hans forskarkollegor har istället utvecklat en särskild madrass och kudde som ”tvingar” snarkaren att sova på mage.

– Forskare är överens om att ryggläge är det sämsta sovläget. Trots det har ingen vetenskapligt utvärderat vilken effekt magläge har på sömnapné, säger Armin Bidarian-Moniri.

– Vi kunde se att patienterna hade betydligt färre andningsuppehåll och snarkningar i magläge på specialmadrassen jämfört med kontrollnatten på en vanlig madrass.

De nya behandlingarna har patentsökts med hjälp av Sahlgrenska Science Park och Innovationsbron. Förhoppningen är att metoderna ska komma patienter tillgodo under hösten 2014.

FAKTA
Avhandlingen ”Två nya icke-kirurgiska behandlingsmetoder för öronkatarr hos barn och sömnapné hos vuxna” försvaras vid en disputation den 16 maj.

OM ÖRONKATARR
Öronkatarr är det den vanligaste orsaken till hörselnedsättning hos barn. Öronkatarr beror på ansamling av vätska i mellanörat, vilken oftast uppstår efter en förkylning eller öroninflammation. Cirka 80 procent av alla barn drabbas av ett eller flera tillfällen med öronkatarr före fyra års ålder.

OM SÖMNAPNÉ
Andningsuppehåll under sömnen, så kallad sömnapné, orsakar upprepade sänkningar av syremättnaden i blodet. Resultatet blir en splittrad sömn och en uttalad dagtrötthet. Sömnapné är vanligast i medelåldern och ger en ökad risk för hjärt-, kärlsjukdomar.