Våldsamma dataspel påverkar kroppens fysiologiska system
Våldsspel påverkar kroppens fysiologiska system på ett sätt som spel utan våld inte gör. Att spela mycket våldsamma dataspel kan därför efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig ”avtrubbning”. Det visar en avhandling i psykologi vid Stockholms universitet.
Det vanligaste sättet att mäta effekter av våldsamma spel är att mäta psykologiska faktorer som tankar, känslor och beteende. Men våldsspel påverkar också fysiologiska system. Avhandlingen bygger på två studier där fysiologiska reaktioner mätts genom att undersöka kroppens olika stressystem såsom hjärtverksamheten (autonoma nervsystemet) och utsöndringen av stresshormonet kortisol.
– Resultaten av den första studien tyder på att det autonoma nervsystemet påverkas olika av spel med och utan våld under spelandet och mer uttalat under natten efter spel, säger Malena Ivarsson vid Psykologiska institutionen och verksam vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
I den andra studien undersöktes hur tidigare spelvanor påverkade psykofysiologiska reaktioner hos unga pojkar (13-15 år gamla) i samband med spel av våldsfokuserande TV-spel. De som hade lite vana av att spela våldsamma spel hade starkare aktivering av det sympatiska nervsystemet när de spelade det våldsamma spelet i jämförelse med spelet utan våld. Däremot blev det inga skillnader i reaktioner mellan spelen i den grupp som spelade mycket våldsspel till vardags.
– Detta kan tolkas som att det sker en fysiologisk avtrubbning hos de som spelar mycket våldsamma spel, säger Malena Ivarsson.
Debatten om eventuella skadliga effekter av våldsamma spel har funnits lika länge som det har funnits spel men även om oron (och även forskningen i sig) har anklagats för moralpanik så visar många studier som ägnat sig åt att mäta effekter av spel att våldsamma spel har ett starkt samband med olika former av aggressioner menar Malena Ivarsson.
– Detta samband har visat sig hålla i sig även när man kontrollerat för psykisk hälsa, tidigare aggressivitet, uppväxtförhållanden och socioekonomisk status. Våldsamma spel har också visat sig ha en avtrubbande effekt gentemot sådant som i vanliga fall väcker empati, både i experiment och i studier som mäter långvarigt spelande, säger hon.
Även om debatten om våldsspel i första hand handlat om barn och unga så har de flesta undersökningar gjorts på vuxna i laboratorium under dagtid. Syftet med avhandlingen var därför att experimentellt undersöka psykofysiologiska (dvs. hjärtfrekvens, hjärtfrekvensvariabilitet och kortisol), sömnrelaterade och känslomässiga reaktioner på att spela våldfokuserat spel hos tonårspojkar i sin hemmiljö på kvällen innan de går och lägger sig.
– Styrkan hos dessa studier ligger i dess syften, det vill säga att låta den grupp (ungdomar) som kan tänkas vara mest känslig för våldsspelseffekter spela i sin normala miljö under den tid på dygnet då spel troligtvis har störst påverkan på sömnen, säger Malena Ivarsson.
FAKTA
Om studien
Två undersökningar utfördes där pojkar mellan 12 och 16 år fick spela spel med våld (Manhunt) och utan våld (Animaniacs) i sina hem under två olika vardagskvällar mellan klockan 20 och 22. I den första undersökningen deltog pojkar med varierande erfarenhet av spel där de fick bära hjärtmätare från och med innan spelandet till och med nästa morgon, ta salivkortisolprov och fylla i en sömndagbok nästa morgon. I den andra studien deltog två grupper med pojkar där hälften brukade spela lite våldsspel till vardags – en timme eller mindre per dag och resten brukade spela våldsspel tre timmar eller mer per dag.
Länk till avhandlingen http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:711918
