Attraktiva, ekologiskt och ekonomiskt hållbara städer

Boendesegregation kan medföra sämre möjligheter för vissa grupper på arbetsmarknaden. Det finns dock ingen accepterad standard för att mäta segregation eftersom berörda områden skiljer sig mycket i storlek och fördelning. Kan segregation motverkas med nya mätmetoder som utgår ifrån individers socioekonomiska förutsättningar?

Formas har idag beslutat att dela ut 22 miljoner kronor till fem forskargrupper inom det europeiska programmet JPI Urban Europe som bland annat ska studera dessa frågor.

– Av de tio projekt som nu får stöd är det svenska forskare i totalt fem stycken, och två av dessa har dessutom svenska koordinatorer, vilket är väldigt roligt, säger Gia Destouni, huvudsekreterare på forskningsrådet Formas.

Totalt kommer 10,6 miljoner Euro att fördelas från nationella finansiärer i Europa. Finansiärernas ansvarsområden ligger inom olika delar av kedjan: grundforskning, tillämpad/behovsmotiverad forskning och innovation. Projekt inom alla delar av kedjan kan därmed finansieras.

– Konsortierna som får stöd är transdisciplinära, det vill säga forskare och praktiker arbetar nära över sektors- och disciplingränser. Detta för att man ska kunna lösa de komplexa problem som stadsutveckling medför. Flera av projekten innebär dessutom att aktörerna arbetar tillsammans i Urban Living Labs dvs verkliga situationer där forskarna utformar, testar och lär sig av social och teknisk innovation i realtid. Detta är ett relativt nytt sätt för Formas och forskarna att arbeta på och vi ser med spänning fram emot resultatet.

För ytterligare information om utlysningen och JPI Urban Europe: www.jpi-urbaneurope.eu

Lista på konsortier som beviljats medel finns längre ned.

FAKTA
Bakgrund: Det övergripande syftet med Joint Programming Initiative (JPI) Urban Europe är att skapa attraktiva, ekologiskt och ekonomiskt hållbara städer genom europeisk forskningssamverkan. Denna andra utlysning inom JPI Urban Europe har syftat till att stödja utvecklingen av transdisciplinära konsortier inriktade på två teman: 

Governance of urban complexity, det vill säga hur de komplexa utmaningar som stadsutvecklingen medför, ska kunna hanteras i samverkan mellan de olika aktörerna samt Urban vulnerability, adaptability and resilience  dvs städers sårbarhet samt anpassnings- och återhämtningsförmåga vid olika typer av förändringar (sociala, ekologiska eller ekonomiska).

Lista på konsortier som beviljats medel:

GUST – Governance of Urban Sustainability Transitions: Advancing the role of living labs.
Kes McCormick, Internationella Miljöinstitutet, Lunds universitet, 5 444 000 kronor.

Europas städer står inför ett akut utmaning – hur kan de tillgodose ekonomiskt välstånd och social sammanhållning och samtidigt uppnå en hållbar miljö? Som svar på detta ska nya ”levande labs’-platser inrättas där forskare och praktiker ska kunna utforma, testa och lära sig av social och teknisk innovation i realtid. Projektet sammanför ledande europeiska forskningspartners och praktiker för att undersöka dessa urbana ”levande labs” och för att öka deras möjligheter att bidra till hållbara städer.

RC – Resilient Cities: RC – Resilient Cities: Industrial Network and Institutional Perspectives on Economic Growth and Well-being.
Ron Boschma, CIRCLE, Lunds universitet, 2 569 000 kronor.

Många stadsregioner i Europa har drabbats hårt av den ekonomiska krisen, men vissa områden har varit mer motståndskraftiga än andra. Frågan är varför. I projektet kommer forskarna att undersöka hur europeiska regioner har svarat på ekonomiska kriser, hur framgångsrika de har varit med att utveckla nya branscher, och om den ekonomiska återhämtningsförmågan går hand i hand med högre social välfärd? Man undersöker också om regioner som samverkar nära med andra regioner är mer motståndskraftiga, och vilka institutioner och politiska strategier som har varit mer fördelaktiga? Detta undersöks i kvantitativa analyser av regioner i EU-27, och med en mer djupgående analys av sex regioner.

Residential segregation in five European countries. A comparative study using individualized scalable neighbourhoods.
Karen Haandrikman, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, 6 065 000 kronor.

Boendesegregation kan få negativa effekter, såsom minskade chanser på arbetsmarknaden för vissa grupper. Det finns dock ingen accepterad standard för att mäta och göra jämförelser av segregation, främst eftersom de berörda geografiska områdena skiljer sig mycket i storlek och fördelning. Forskarna föreslår ett innovativt mått på segregation, där stadsdelar definieras utifrån individer i stället för att grundas på administrativa gränser. Nya mätmetoder som tittar på socioekonomisk och etnisk segregationen är jämförbara mellan städer och länder, och kan användas av forskare och praktiker för att motverka segregation och dess negativa effekter. 

UrbanData2Decide – Integrated Data Visualisation and Decision Making Solutions to Forecast and Manage Complex Urban Challenges.
Per-Olof Hallin, Institutionen för Kultur och samhälle, Malmö Högskola, 1 250 000 kronor.

Urbana beslutsfattare står numera inför både nya utmaningar och möjligheter när omgivningen blir allt mer komplex. Tyvärr når inte en stor del av den tillgängliga och  viktiga informationen beslutsfattare och blir därmed i stort sett outnyttjad. Projektet UrbanData2Decide syftar till att utvinna och bearbeta information från två omfattande källor, nämligen offentliga sociala medier och öppna databibliotek. Denna information, tillsammans med råd från expertpaneler, ska stödja kommunerna mot en holistisk, hållbar och välgrundad beslutsprocess som tar hänsyn till synpunkter och perspektiv från alla berörda intressenter.

URB@Exp  – Towards new forms of urban governance and city development: learning from URBan Experiments with Living Labs & City Labs.
Eric Clarc, Lunds universitet, Institutionen för Kulturgeografi och ekonomisk geografi, 6 971 000 kronor.

Europas städer står inför komplexa, ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. För att möta dessa utmaningar, behövs nya angreppssätt. En populär metod är sk ”Urbana Labs” (Living Labs och City Labs), där kommunerna försöker lösa problem tillsammans med andra aktörer inom stadsutveckling. Men det saknas tydliga riktlinjer om vilka slags problem som ”Urban Labs” är mest lämpade för och hur dessa bäst kan organiseras och integreras i formella kommunala organisationer. URB@Exp-projektet ska utveckla sådana riktlinjer genom att granska erfarenheterna av ”Urbana Labs”, och genomföra forskning på olika aktiviteter i Living Labs i fem europeiska städer. Malmö är en av dessa.