Forskning om rymden

Astronomer har hittat tecken på kometer kring en ung stjärna som liknar vår sol. Observationerna kan ge nya ledtrådar till hur vatten transporteras genom unga planetsystem – och hur jorden kan ha fått sitt vatten.

Forskare vid Uppsala universitet har beräknat att solen innehåller 55 procent mer silver än man tidigare trott. Resultaten bygger på en mer realistisk modell av solens atmosfär och kan förklara mysteriet med det saknade silvret i solsystemet.

2017 tog det märkliga rymdobjektet ’Oumuamua forskarvärlden med storm, eftersom det kom till vårt solsystem från ett annat system. Det har funnits olika teorier om vad objektet är för något – är det ett ufo styrt av intelligenta utomjordingar? Nej, det är inte så troligt menar...

Magnetfält finns inte bara i vårt solsystem. En ny studie visar att även avlägsna exoplaneter har tydliga spår av magnetism – något som tidigare inte har kunnat observeras. Resultaten öppnar för nya sätt att studera främmande världar och kanske hitta planeter som är beboeliga.

Astronomer har tagit ännu ett steg mot att förstå hur stjärnor bildas och påverkar sin omgivning. En ny studie visar att stora stjärnhopar utvecklas snabbare än mindre och tidigare skingrar de gasmoln där stjärnorna föds.

Forskare kan nu visa hur gamla bergarter först bildades långt nere i Mars skorpa, sedan lyftes upp, hamnade under vatten och förändrades. Resultaten ger ökad förståelse för den röda planetens långa geologiska historia.

En studie som tittat närmare på jättestjärnan R Doradus visar att stoftkornen runt stjärnan är för små för att driva kraftfulla vindar. Resultatet utmanar bilden av hur livsnödvändiga atomer sprids genom vår galax.

Astronomer har upptäckt en extrem stjärnfabrik i en avlägsen galax. Den lyser intensivt av överhettat kosmiskt stoft och bildar stjärnor i rasande takt. Upptäckten kan även förklara hur galaxer kunde växa så snabbt när universum var ungt.

I Titans iskalla miljö har forskare från Chalmers och Nasa upptäckt att ämnen som normalt inte kan blandas ändå kan förenas. Det bryter mot en grundregel i kemin – och kan ge ledtrådar till hur livets byggstenar en gång uppstod.

En ny studie stärker teorin om att meteoritnedslag kan skapa livsmiljöer. I en 78 miljoner år gammal krater i Finland har forskare för första gången kunnat se när i tiden som mikroorganismer etablerade sig efter ett meteoritnedslag.

Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Deras ursprung har länge varit ett mysterium, men nu kan forskare för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystemen bildas.

Nya bilder från teleskop utrustade med speciella kameror gör att forskare kan blicka in universums tidiga utveckling. Genom att studera det långvågiga infraröda ljuset från avlägsna galaxer ges ledtrådar till hur de allra första stjärnorna bildades efter Big Bang.

Astronomer vid Stockholms universitet har studerat en exploderande stjärna som saknar universums vanligaste beståndsdelar. Den avskalade stjärnan ger ledtrådar för att bättre förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas.

Astronomer vid Chalmers har upptäckt en växande bubbla av gas runt en röd jättestjärna. Bubblan, som skapades i ett stjärnutbrott för omkring 4 000 år sedan, är den största strukturen i sitt slag som hittills upptäckts i Vintergatan. Hur stjärnan kunde överleva en så kraftfull...

Med hjälp av ett svenskt rymdinstrument har negativa vätejoner kunnat mätas på månens yta. Det är en partikeltyp som aldrig tidigare har observerats där.

Hur det gick till när den korvformade dvärggalaxen, Gaia Enceladus, absorberades av Vintergatan för tio miljarder år sedan har man man tidigare inte känt till. Nu har forskare upptäckt att den passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax.