En annan sorts migranter

Migranter är inte nödvändigtvis människor från fattiga länder som tar de jobb de kan få i låglönebranscher. Det finns en annan, mindre debatterad, sorts migranter: vita, välbeställda européer. Nu studeras de i en nyutkommen bok.

– Jag ville vända på diskussionen om migranter, ge den ett annat fokus. Migration i sig är inte kopplad till en nedåtgående klassresa, det beror helt på vem som migrerar, varifrån och vart.

– En nordeuropé som flyttar till södra Spanien har inte mycket gemensamt med en afrikan som flyttar till en svensk förort.

Det säger Catrin Lundström, forskare vid Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle. Hon har studerat svenska kvinnor som migrerat till USA, Singapore och Spanien. De representerar alla en privilegierad grupp som kan välja att migrera eller inte, och som var de än hamnar i världen kommer att räknas till de högre samhällsskikten. Nu presenteras de i boken ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration”.

– Vithet är ett transnationellt kapital. I Singapore kan man se hur europeiska migranter efterträder brittiska kolonisatörer.

Kvinnorna i de tre länderna hade delvis olika bevekelsegrunder för sitt val att byta land. De som bodde i USA var oftast hemmafruar, gifta med välbärgade amerikanska män. Kvinnorna i Singapore hade följt med sina svenska män, men för dem var det mer ett tillfälligt avbrott i karriären. Och i Spanien handlar det om s.k. livsstilsmigranter. Det är ofta pensionärer, som har lämnat Sverige (åtminstone delar av året), mest på grund av klimatet.

I alla tre länderna var kvinnorna medvetna om hur privilegierade de är och hur ojämlik världen är. Som en av dem uttryckte det: ”Du är otroligt privilegierad som vit svensk”. I Singapore blev det extra tydligt, där många av dem hade hembiträden från fattigare asiatiska länder, som vistades i landet på helt andra villkor.

– Globaliseringen gynnar de redan gynnade, konstaterar Catrin Lundström. För de här vita kvinnorna finns inga hinder, den transnationella rörligheten tas för given.

Bilden i Spanien är dock annorlunda, där finns hela spektrat av migranter, även hemlösa och socialt utsatta svenskar som får hjälp av sociala myndigheter. Svenskarna bildar där ett eget samhälle, med egna affärer, skolor, kyrkor och klubbar. En nationell gemenskap byggs upp, där inte bara de rika är välkomna.

– Tillvaron som migrant i Spanien erbjuder en frihet, ett flexibelt utrymme där man kan bygga upp ett hem utan att bli ifrågasatt. Det är en självvald segregering, ibland för att slippa ifrån samhällets krav och förväntningar därhemma, säger Catrin Lundström.

Det var när hon presenterade sitt projekt på en internationell konferens som hon blev kontaktad av bokförlaget Palgrave Macmillan, vars representant tyckte hon skulle skriva en bok. Nu har hon gjort det, och går vidare i nästa projekt: Att studera återvändande svenska migranter.

– De utgör faktiskt den enskilt största gruppen av immigranter till Sverige. 20 procent av alla som invandrar är svenska medborgare som återvänder, berättar hon.

Boken, med titel ”White Migrations: Gender Whiteness and Privilege in Transnational Migration” är utgiven på Palgrave Macmillan,