Ny teknik för säkrare ambulanssjukvård
Vad skulle ett digitalt beslutsstöd för prehospital vård betyda? Hur skulle det kunna se ut? Och vilken inställning har ambulanspersonal till att införa ett sådant stöd? Detta är några av de frågor som Magnus Hagiwara har brottats med i sin avhandling.
Magnus Hagiwara har arbetat i många år som ambulanssjuksköterska i Borås. Under de senaste åren har han ägnat sig åt forskning, på Prehospen vid Högskolan i Borås och Hälsohögskolan vid Högskolan i Jönköping.
– Jag började forska 2010 och gjorde då en systematisk litteratursammanställning, säger Magnus Hagiwara. Det visade sig då att det inte fanns en enda studie i hela världen som hade undersökt datoriserade beslutsstöd för prehospital vård.
En del i forskningen var att testa ett digitalt beslutsstöd som tagits fram i samarbete med ett medicintekniskt företag. I testen fick 30 ambulanssjuksköterskor ta hand om två simulerade patientfall på vanligt vis och 30 fick göra det med hjälp av beslutsstödet.
Det digitala beslutsstödet fanns i en apparat som såg ut som en lite tjockare i-pad. Där klickade vårdarna in vad de gjorde med patienten, och fick olika typer av respons på det: kontrollfrågor, alternativa diagnoser, instruktioner om ytterligare åtgärder och så vidare.
– Här kunde vi se att riktlinjerna följdes i högre utsträckning när beslutsstödet användes, säger Magnus Hagiwara. Följsamheten var 60 procent för de som arbetade på vanligt sätt. De som använde det digitala beslutsstödet följde riktlinjerna till 80 procent. Men de arbetade något långsammare, vilket också är viktigt att ta i beaktande.
Magnus Hagiwara har kopplat sina resultat till ett par olika teorier, med utgångspunkt från patientsäkerhet. En av teorierna handlar om felbedömningar. Det är något som i tidigare studier har visat sig vara det största hotet mot patientsäkerheten, och är alltså något som man gärna vill minimera.
– Det finns modeller för att identifiera hur man kan minimera felbedömningar, som kan bero på en mängd olika faktorer. Vilka arbetstider personalen har, vilken utrustning och annat. Grundläggande är att inse att människor kommer att göra fel, och att försöka bygga ett försvarslager mot dessa fel. Ett av skälen till att det blir fel är att riktlinjer och beslutsstöd inte är tillräckligt bra. Detta pekar på ett eventuellt behov av ett nytt, digitalt beslutsstöd. Man ser också att checklistor är viktiga.
Sammanfattningsvis kan man säga att Magnus Hagiwara har kommit fram till att nyttan med ett digitalt beslutsstöd kan vara att man följer en bedömningsprocess, att den kan användas som checklista, att journalföringen inleds direkt och att den till exempel kan ställa motfrågor.
– Jag vill betona att detta bara är en början, säger Magnus Hagiwara. Många frågetecken återstår, till exempel kring hur implementeringen av ett beslutsstöd skulle gå till och hur man kan hantera datasäkerhetsfrågor. Nu kommer jag att fortsätta att varva en lärar- och forskartjänst med ambulansverksamhet. Jag hoppas då kunna vidare forska inom beslutsfattande, bedömning och kognition. Det är ett mycket intressant område.
Text: Lena M Fredriksson
Avhandlingen heter “Development and Evaluation of a Computerised Decision Support System for use in pre-hospital care.”
