Män styr städers utformning
Kvinnor och män använder stadsmiljöer på olika sätt, men det är framförallt manliga normer som styr hur våra städer utformas och tas om hand. Resor och snöröjning är två bland flera tydliga exempel på de visar en avhandling från KTH.
Christian Dymén, som forskat kring genus och stadsplanering på KTH, menar att genusperspektiv i planeringsprocessen inte bara leder till mer jämställda stadsmiljöer utan också kan påverka kommuners klimatarbete i positiv riktning. Kunskap om genus kan alltså stärka klimatarbete.
Han nämner ett par exempel för att förklara hur strukturer kring genus styr hur vi använder stadsmiljöer.
– Hur man förflyttar sig och reser är ett område med tydliga könsskillnader. Egen bil, kollektivtrafik, långa eller korta resor? Kvinnor arbetar i större utsträckning inom vård, omsorg och skola i den egna kommunen. Slutar man sent på ett äldreboende kan det vara omöjligt att ta sig hem kollektivt eftersom bussen har slutat gå för dagen. Mäns traditionella rörelsemönster är det som fått utrymme i planeringen av hur man ska kunna röra sig mellan hemmet och arbetet, så för lite längre avstånd är kollektivtrafiken oftast rätt bra, säger Christian Dymén.
Snöröjning är ett annat exempel där det i en kommun blev väldigt tydligt att manliga normer styrde prioriteringarna. De större vägarna, de som leder till manligt dominerade arbetsplatser, plogades först. Gång- och cykelvägar kom i andra hand, trots att den typen av trafikanter råkar ut för fler olyckor i vinterväder. Genom att få upp ögonen för detta och prioritera om kunde man troligen spara både individuellt lidande och pengar åt samhället.
Christian betonar att det inte handlar om att plötsligt slå om och prioritera kvinnors behov, utan om att synliggöra och bli medveten om vilka normer det är som styr. Det finns en risk att cementera skillnader mellan män och kvinnor, och därför pratar man i stället om feminina och maskulina värden, det vill säga vad samhället associerar till maskulint och feminint. Det är alltså inte primärt könsskillnader som är intressanta att belysa utan de normer som historiskt har skapat könskillnader. Med andra ord kan både kvinnor och män anamma ett traditionellt maskulint beteende.
– Att gå vetenskapligt tillväga, att mäta och räkna, anses vara maskulina värden medan sådant som har med kommunikation, social logik, konsensusfrågor och att driva medborgardialoger associeras till feminina värden. Jag har vidareutvecklat ett ramverk för utvärdering för att kunna se om en planeringsprocess är mer maskulin eller feminin. Man bör såklart sträva efter balans, säger Christian Dymén.
Christian har nämligen sett att kommuner som är starka på klimatarbete generellt sett är mer medvetna om genusfrågor.
– Generellt sett är kvinnor mer oroade över klimatförändringar och mer villiga att göra förändringar för att minska miljöpåverkan, och detta beror delvis på att kvinnor traditionellt haft ansvar för vård och omsorg av anhöriga. Problemen är ofta väldigt komplexa och det är många som vill göra sin röst hörd. Att ge mer utrymme för kommunikation, dialog och medverkan från medborgare, alltså feminina värden, i det kommunala klimatarbetet kan leda till att man hittar lösningar som man annars inte hade gjort. För att få djupare kunskap om hur kvinnligt och manligt i maktens korridorer påverkar agendan och samhällsplaneringen behövs mer forskning, säger Christian Dymén.
FAKTA
Christian Dymén har nyligen disputerat på KTH med sin avhandling ”Engendering Spatial Planning – A Gender Perspective on Municipal Climate Change Response”. Idag forskar han om hållbar urban och regional utveckling på forskningsinstitutet Nordregio.
