Svenskar värdesätter viltkött
Nästan hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och 22 procent äter viltkött varje månad. Allra mest betyder viltköttet för invånare i norr. Det visar Per E Ljung från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med kollegor i en ny undersökning som redovisas vid ett seminarium i Almedalen idag.
Stabila eller ökande stammar av stora växtätare såsom älg, hjort och vildsvin ger stora mängder kött varje år. Nu har Per E Ljung och hans kollegor vid SLU och Umeå universitet genomfört en vetenskaplig brevundersökning som visar vad viltkött betyder för människor i olika delar av landet. När det gäller konsumtion visade det sig att 22 procent av svenskarna har viltkött på menyn varje månad, och att det finns en tydlig nord-sydlig gradient. I Jämtlands län och Norrbottens län anger 62 respektive 57 procent att de äter viltkött minst varje månad. Lägst konsumtion i de åtta undersökta länen har Stockholm, där 16 procent äter viltkött varje månad.
– Det vi äter oftast är älgkött, och därefter följer kött från rådjur och vildsvin, säger Per E Ljung. Hela 59 procent av befolkningen äter älgkött varje år, medan siffrorna för rådjurs- och vildsvinskött är 40 respektive 33 procent.
Ett av syftena med brevundersökningen var att undersöka förutsättningarna för att öka utbudet av viltkött i samhället. Per E Ljung visade i sin doktorsavhandling i våras att jakt inriktad på viltkött har ett starkt stöd i Sveriges befolkning och att stödet är kopplat till hur ofta man äter viltkött. Dessutom finns det en ökande efterfrågan på klimatsmart mat, vilket öppnar möjligheter för jägare att sälja mer viltkött.
– Hittills har vi bara kunnat anta varifrån konsumenterna får tillgång till viltköttet, berättar Per E Ljung. Nu vet vi att älgkött främst kommer ifrån vänner (36 procent) eller familjemedlemmar (31 procent) som jagar, eller från affär eller gårdsbutik (29 procent). I alla undersökta län är vänner och familjemedlemmar de vanligaste källorna, utom i Stockholm där 37 procent har köpt älgkött i affär eller gårdsbutik.
Nästan hälften av svenskarna anser att det är viktigt att kunna äta viltkött och hälften anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött i affär eller gårdsbutik. En lägre andel anser att det är viktigt att kunna köpa viltkött på restaurang (43 procent) eller direkt från jägare (35 procent).
Även här finns det ett tydligt nord-sydligt mönster, där betydelsen av att kunna äta viltkött är störst i de nordligaste länen – i Jämtlands län anser 77 procent att det är viktigt, i Stockholm 40 procent.
Undersökningen av svenskarnas konsumtion av och inställning till viltkött har gjorts i form av en vetenskaplig brevundersökning. Totalt skickades 16 650 formulär ut till slumpvis utvalda personer i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas, Värmlands och Stockholms län, samt till 1 067 slumpvist valda svenskar. Undersökningen ingår i projektet ”Hållbar landsbygdsutveckling – på vems villkor?”, som finansieras av forskningsrådet Formas, men också av SLU:s fortlöpande miljöanalys.
Rapporten
Konsumtion av skogens ekosystemtjänster – vilt, svamp och bär av Per E Ljung, Camilla Sandström, Göran Ericsson & Emma Kvastegård. Institutionen för vilt, fisk och miljö, SLU, Rapport 2014, Nr 2.
