Halvtid för polarforskningsexpedition

Isbrytaren Oden lämnade Tromsö i Norge 5 juli och har färdats längs den ryska ishavskusten. Första etappen hade temat Från tinande permafrost till utsläpp av växthusgaser. Under sju veckor till havs har forskarna fokuserat på den yttre delen av grundhaven i östsibiriska Arktiska oceanen med syfte att öka förståelsen av hur upptinande permafrost och så kallade gashydrater leder till att gammalt organiskt kol frigörs och hur detta kan omvandlas till växthusgaser som koldioxid och metan. För första gången upptäcktes förhöjda metanhalter i havsvattnet ända upp till ytan längs kontinentalsluttningen.

– Vi är nöjda med att alla forskningsprogrammen ombord på Oden under den första etappen har kunnat utföras. Vi har täckt en stor ny yta av Arktis, genomfört 67 stora provtagningsstationer. Nu önskar vi etapp två förliga vindar och lagom med is, säger Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet.

– Detta svensk-rysk-amerikanska samarbete kommer under åren framöver bidra till att tillföra viktig ny kunskap om kopplingarna mellan klimatet, kolkretsloppet och kryosfären i denna viktiga del av Arktiska oceanen, fortsätter Örjan Gustafsson.

Den andra etappen, som utgår från Barrow, leds av Martin Jakobsson, professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet.

Etappens tema är Från varmare hav och krympande havsis till utsläpp av växthusgaser och rutten tillbaka till Skandinavien går över undervattensbergskedjan Lomonosovryggen. Expeditionen beräknas vara åter i Tromsö den 4 oktober.

– Havsisens historia är en av huvudfrågorna. Vi kommer nu att fortsätta programmet med att bland annat ta upp långa sedimentkärnor för att kunna studera det längre tidsperspektivet, säger Martin Jakobsson.

– De arktiska förhållandena är alltid en utmaning vid provtagningarna. Vi ska utföra geofysiska mätningar för att studera permafrost på den grunda shelfen och förekomsten av gashydrater längs sluttningarna mot den djupa delen av Arktiska oceanen, fortsätter Martin Jakobsson.

– Efter alla förberedelser och all gemensam planering är det roligt att se hur väl allting har fallit ut under den första etappen – både med forskningen och med det operativa arbetet, säger Polarforskningssekretariats föreståndare Björn Dahlbäck. Jag ser fram emot att följa arbetet på den andra etappen.

Polarforskningssekretariatets samarbete med Sjöfartsverket kring isbrytaren Oden är nyckeln till det framgångsrika nyttjandet av Oden för svensk och internationell forskning. De två myndigheterna har tillsammans byggt upp Oden till en unik forskningsplattform.

Här berättar Martin Jakobsson, Stockholms universitet, berättar om forskningen under etapp 2 av SWERUS-C3.

SWERUS-C3 är ett svensk-rysk-amerikanskt samarbete och de övergripande forskningsfrågorna berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon).

Forskarna ombord på isbrytaren Oden kommer bland annat från Stockholms och Göteborgs universitet samt från Russian Academy of Sciences (RAS), International Arctic Research Center (IARC) och Rice University.

Förutom de utmärkta egenskaperna som isbrytare har Oden en avancerad forskningsutrustning ombord; ett flerstråligt ekolod, vinschar för provtagning, havsvattenintag för kontinuerlig provtagning, permanenta laboratorier och kommunikationssystem, liksom kunnande och erfarenhet av forskningsarbete hos både Polarforskningssekretariatets personal och Odens besättning.

Forskningen har gjorts möjlig tack vare anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Läs mer om SWERUS-C3 hos Polarforskningssekretariatet

Läs mer om SWERUS-C3 hos Stockholms universitet

Läs mer om SWERUS-C3 hos Göteborgs universitet