Även korta blickar bort från vägen är farliga

Olyckan sker när bilen framför bromsar och du precis har släppt blicken från vägen. Även kvicka blickar bort kan vara förödande – om faran eskalerar hastigt och tajmingen blir fel. Detta visar studier av distraherade förare i världens största trafiksäkerhetsprojekt någonsin.

Ett svenskt forskarlag på Safer har analyserat olyckor ur det största trafiksäkerhetsprojektet någonsin – amerikanska forskningsprogrammet Strategic Highway Research Program, SHRP 2. Över 3000 förare har under tre år kört instrumenterade bilar som samlat in data och video kontinuerligt på vägarna i USA om hur förarna kör och beter sig i fordonet.

Forskarlaget har analyserat hur bristande uppmärksamhet, till exempel genom av mobiltelefonanvändning, orsakar upphinnandeolyckor. Upphinnandeolyckor är en kollisionstyp där en bil kör in i ett framförvarande fordon, ett scenario som står för en tredjedel av alla olyckor.

– Vi har hittat en tydlig förklaring till hur distraktionsolyckor uppstår. Upphinnandeolyckor inträffar när bilen framför bromsar precis när man släppt blicken från vägen, oavsett om blicken bort är kort eller lång, säger Trent Victor, professor och forskningsledare på Safer. Han har lett forskarlaget som analyserat förares ögonrörelsemönster innan olyckor och incidenter.  

– Folk kan se bromsljusen tändas på bilen framför men väljer ändå att titta bort från vägen, säger Trent Victor.

Tidigare har man trott att blickar längre än två sekunder är de som är mest riskfyllda. Men fel tajming har visat sig vara en mycket viktigare förklaring. Studien visar att det framförallt är att titta på telefonen som är riskfyllt, som att skicka sms.

Att prata i telefon är däremot förknippat med en signifikant sänkning av risk. Inga upphinnandeolyckor skedde när föraren pratade i telefon.

– Det kan tyckas anmärkningsvärt att telefonsamtal inte förhöjer risk, men våra resultat är i linje med en rad andra som studerat fältdata, och i linje med våra övriga resultat: att risken kommer från visuell distraktion, säger Trent Victor.

Hur undvika risken för kollision?
Aktiva säkerhetssystem, som till exempel kollisionsvarning och automatisk inbromsning, har stor potential att förhindra den här typen av olyckor eller minska dess konsekvenser, som exempelvis whiplash-skador. Det enklaste sättet att undvika upphinnandeolyckor är dock att hålla ett säkert följavstånd samt att i största möjliga mån hålla ögonen på vägen. Förare kan tränas och coachas mot ett säkrare körbeteende i beteendebaserade säkerhetsprogram (Behaviour-Based Safety), genom informationskampanjer och användningsbaserade försäkringslösningar (Usage-Based Insurance).

Huvudresultat från studien:

•   Att titta på smartphone-skärmar är riskfyllt, speciellt att skicka sms.

•   Att prata i telefon sänker risk, inga upphinnande olyckor inträffade när man pratar i telefon.

•   Både korta och långa blickar bort från vägen är farliga om de sker precis när bilen framför bromsar. Risk för kollision är störst när denna feltajming inträffar.

•   De allra yngsta förarna, i USA är det 16-17-åringar, och de äldsta, över 76 år, är överrepresenterade i den här typen av olyckor, där man kör in i en annan bil bakifrån.

•   Även regn och skymd sikt är överrepresenterade i krockarna.

•   Tiden till reaktion är något längre vid krockar än i incidenter (near-crashes).

FAKTA om projektet
Över 3000 förare har under tre års tid kört bilar försedda med specialinstrument som har samlat in data och video. Forskningscentrumet Safer ledde projektet där forskare från Chalmers, Volvo Personvagnar, AB Volvo, University of Wisconsin, och University of Michigan ingick. Finansiär: Amerikanska forskningsprogrammet Strategic Highway Research Program (SHRP 2), som administreras av Transportation Research Board hos amerikanska National Academy of Sciences.

Safer – centrum för forskning om trafiksäkerhet

30 forskande parter deltar i Safer, ett fordons- och trafiksäkerhetscentrum vid Chalmers. Forskningen rör allt från att undvika olyckor, att minska skador i en eventuell krock, samt underlätta räddningsarbetet efter en olycka. Många projekt rör människans beteende i bil och i verklig trafikmiljö.